Vinter, mörker och kyla försvårar blodsockerkontrollen. Forskare från Lodz i Polen har tillsammans med meteorologer i Warszawa undersökt blodsockernivåer hos barn och unga typ 1 diabetiker och deras förhållande till årstid. Deras slutsats är att vintern inte är bra ur diabetessynpunkt.
Kyla och mörker
Genom att följa HbA1c, långtidsvärdet för blodsockret (se nedan) hos nästan 600 barn och ungdomar upp till 18 år under drygt tre år kunde forskargruppen jämföra blodsockerhalterna under de olika årstiderna. Totalt registrerades fyra tusen olika HbA1c-värden.
I klimatanalyserna ingick den dagliga utomhustemperaturen, antalet soltimmar per dygn och graden av ultraviolett strålning.
Polen, har liksom Sverige, ett klimat med klart avskilda årstider, relativt kalla vintrar och varma somrar.
Tydligt mönster
Fram trädde ett tydligt säsongsmönster för de äldre deltagarna i undersökningen. Bästa blodsockerkontrollen, det vill säga lägst HbA1c, hade de i augusti och september. Sämsta i november, december och februari.
Skillnaderna mellan perioderna var mellan 0,44 upp till 0,67 procent högre HbA1c under vintermånaderna.
De yngre deltagarna som ännu inte börjat skolan hade klart mindre uttalade årsvariationer i HbA1c.
Fysisk aktivitet och förkylningar
Orsakerna till den sämre blodsockerkontrollen hos skolbarnen och ungdomarna menar forskarna är flera.
Den viktigaste av dem är sannolikt att den fysiska aktiviteten är mindre under vinterhalvåret. När skolan är slut för dagen blir det eller är redan mörkt ute. Kyla och mörker inbjuder inte till utomhusaktivteter på samma sätt som sommaren då eleverna dessutom är lediga och inte heller behöver ägna tid åt läxor.
Förskolebarn däremot har långt större utrymme för lek såväl inomhus som utomhus. Därför påverkas inte deras blodsocker lika mycket av årstid.
Ännu en säsongsskillnad är att förkylningar och andra infektioner, vilka försvårar en bra blodsockerkontroll, är vanligare under vintern.
Vitaminbrist och hormoner
Andra orsaker kan också ligga bakom sambandet blodsockerkontroll och årstid. Ett exempel är brist på D-vitamin under vintern. Flera undersökningar har pekat på att vitamin D kan skydda mot typ 1 diabetes och att brist är en riskfaktor.
Mekanismen bakom om, och i så fall hur, D-vitaminbrist påverkar blodsockret hos de som redan har typ 1 diabetes är oklar.
Även sömnhormonet melatoninkan kan ha betydelse en roll. Nivåerna av melatonin påverkas av ljuset och hormonet deltar i regleringen av dygnsrytmen. På natten när det är mörkt är halten hög. På dagen sjunker nivåerna. På motsvarande sätt är nivåerna högre under den mörka vintern än under den ljusa sommaren.
Mer fett, mindre grönt
Nyligen visade forskare på Lunds universitets Diabetescenter att melatonin har ett samband med kroppens nedsatta förmåga att utsöndra insulin och att högre nivåer av melatonin kan vara en riskfaktor för typ 2 diabetes. Melatonin försämrar också kroppens känslighet för insulin.
Andra förklaringar kan vara olika matvanor beroende på årstid. Under vintern tenderar konsumtionen av grönsaker och frukt att minska samtidigt som fettintaget ökar.
“Oberoende av vilka de olika orsakerna kan vara ska hänsyn tas till årsvariationerna i blodsockernivåer när det gäller insulindoser och måltider och annat som påverkar kontrollen av blodsockret vid typ 1 diabetes.” skriver forskargruppen.
Text: Tord Ajanki
Socker i blodet binder sig till de röda blodkropparna. Ju mer socker det är i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en röd blodkropp lever ungefär sex till åtta veckor kan man genom att mäta hur mycket socker som fastnat få ett mått på hur den genomsnittliga sockernivån varit under perioden.