Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Stamceller lär oss hur diabetessjukdomar uppkommer

Hindrik Mulder är professor i ämnesomsättning vid Lunds universitet och verksam som läkare vid endokrinologimottagning vid Skånes universitetssjukhus. Han har valt att studera hormonet insulin som har stor betydelse för utvecklingen av alla former av diabetes. Här berättar Hindrik Mulder om sin forskning.

“Otillräcklig frisättning av hormonet insulin från de Langerhanska öarna i bukspottkörteln ligger bakom alla former av diabetes. Insulin behövs för att kontrollera kroppens ämnesomsättning, framför allt genom att transport av glukos in i våra celler stimuleras, vilket sänker nivåerna av blodglukos (blodsocker). Förhöjda nivåer av blodglukos skadar kroppens celler. Som läkare vid endokrinologimottagningen vid Skånes universitetssjukhus möter jag diabetespatienter som utvecklar allvarliga komplikationer i hjärta, kärl, ögon, njurar och nervsystemet på grund av insulinbrist.    

Om rubbningen av insulinfrisättning skulle stoppas eller dämpas skulle det vara möjligt att förhindra att sjukdomen utvecklas. För detta krävs det utveckling av nya mediciner, vilket bygger på en ökad förståelse för mekanismerna bakom sjukdomsprocessen. Ett stort hinder för forskningen inom diabetes är att det går inte att beforska insulinproducerande celler från levande individer. Av säkerhetsskäl får vi inte ta vävnadsprov från bukspottkörteln som innehåller de insulinproducerande cellerna.

Celler från patienter

År 2012 fick Shinya Yamanaka Nobelpriset för upptäckten att det går att programmera om kroppens celler till stamceller. Dessa celler kan utvecklas till vilken celltyp som helst i kroppen om de ges rätt förutsättningar. Upptäckten har varit väldigt viktig för oss som vill studera insulinproducerande celler från levande individer. I dag kan vi i vårt laboratorium isolera hudceller från ett patientprov, programmera om dessa celler till stamceller och sedan vägleda dem till att bilda insulinproducerande celler. På så sätt har vi hittat en lösning på problemet med att vi inte får ta vävnadsprov med insulinproducerande celler från levande diabetespatienter.    

Vi tar nu hudprover från patienter med typ 2-diabetes, eller patienter med mera sällsynta former av diabetes, gör om hudcellerna till stamceller och insulinproducerande celler som vi sedan använder för att studera sjukdomsprocesser. Vi tror att denna kunskap kan leda fram till nya och bättre behandlingar av olika former av diabetes.”  
 

Porträtt av Hindrik Mulder. Foto.

Hindrik Mulder

Under min kliniska utbildning till läkare kom jag till insikt om att diabetespatienter är många till antalet och riskerar att utveckla allvarliga komplikationer. Jag startade min karriär som forskare vid Lunds universitet, gjorde en avstickare till USA, och återvände till Lund år 2000. Efter det har jag byggt upp en egen forskargrupp och är sedan 2008 professor i ämnesomsättning. Jag träffar patienter en dag i veckan på endokrinologimottagningen vid Skånes universitetssjukhus. Jag är också chefredaktör för Diabetologia, en ledande internationell vetenskaplig diabetestidskrift.