– Många patienter hörde av sig efter vår första studie där vi för första gången presenterade vår indelning av diabetessjukdomar i fem olika grupper. De kände inte igen sig i den gängse bilden av hur det är att ha typ 2-diabetes och var tacksamma för att vi belyste hur olika diabetes kan se ut och utveckla sig hos olika människor. Många läkare som behandlar patienter har också märkt att diabetes är en heterogen sjukdom, vilket vår studie bekräftade, säger Emma Ahlqvist, diabetesforskare vid Lunds universitets diabetescentrum som leder forskningen om undergrupper.
Det var år 2018 som Emma Ahlqvist och hennes kollegor publicerade en uppmärksammad studie i The Lancet Diabetes & Endocrinology som visade att det är möjligt att dela in typ 2-diabetes i fyra undergrupper och typ 1-diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in adults) i en grupp med hjälp av klusteranalys. Sedan studien publicerades har andra forskare använt sig av samma metod för att upprepa indelningen i över 20 kohorter i olika befolkningsgrupper.
Länk till artikeln från 2018 i The Lancet Diabetes & Endocrinology
Länk till nyheten om artikeln från 2018
Resultaten står sig
Nu publicerar Emma Ahlqvists forskargrupp en ny studie om undergrupperna i The Lancet Diabetes & Endocrinology. I den nya studien har forskarna undersökt om indelningen kan bekräftas i nya deltagare inom befolkningsstudien ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne) och hur sjukdomen har utvecklat sig i de tidigare deltagarna. Forskarna har följt deltagarna från att de fick diagnosen diabetes och upp till 14 år framåt.
– Inom forskningen är det fundamentalt att replikera sina resultat, vilket vi har gjort i vår datadrivna analys. Vår nya studie visar att våra tidigare resultat står sig väl. I den här studien har vi dessutom utökat uppföljningstiden, antalet deltagare och även tittat på data före diagnosen, säger Olof Asplund, diabetesforskare vid Lunds universitet som har gjort den statistiska analysen.
Den första artikeln byggde på data från 8 980 deltagare inom ANDIS. Den nya artikeln inkluderar 19 076 deltagare med diabetes inom samma befolkningsstudie. I den nya artikeln har forskarna bekräftat att indelningen kan appliceras på de nya deltagarna. Forskarna presenterar dessutom flera nya fynd som visar på skillnader mellan de olika undergrupperna när det gäller utvecklingen av komplikationer vid diabetes. Denna del av analysen har genomförts på både nya och tidigare deltagare inom ANDIS.
Riskfylld sjukdomsutveckling
En av de grupper som skiljer ut sig i den nya studien är SIRD (severe insulin-resistant diabetes). Gruppen samlar individer som får typ 2-diabetes vid hög ålder och som har problem med fetma, allvarlig insulinresistens och ökad risk för fettleversjukdom och nefropati, en form av njurskador som kan uppstå vid diabetes. Den nya studien visar att SIRD är en grupp med särskilt riskfylld sjukdomsutveckling.
– Vi tror att det är en grupp som sjukvården behöver identifiera och behandla i ett tidigare skede eftersom gruppen har många riskfaktorer för njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom. Individer i den här gruppen kan förmodligen gå med insulinresistens väldigt länge innan de får diagnosen diabetes. Eftersom insulinresistens driver samsjuklighet så kan mycket skada ha hunnit inträffa innan individer i den här gruppen får sin diabetesdiagnos, säger Emma Ahlqvist.
Personer som ingår i gruppen SIRD delar flera komplikationer med gruppen SIDD. De två grupperna hade ökad risk för förekomst av njursjukdom, hjärtinfarkt samt högre risk för dödlighet. Gruppen MOD har tidigare setts som en grupp med relativt lindrigt sjukdomsförlopp, men den nya studien visar att även denna grupp hade ökad risk för dödlighet.
– Vår nya studie visar att MOD tillsammans med SIDD och SIRD hade ökad risk för dödlighet som kunde kopplas till hjärt-kärlsjukdom, även efter att vi hade justerat för etablerade riskfaktorer. Eftersom personer i gruppen MOD får typ 2-diabetes vid låg ålder kommer de att ha sjukdomen under lång tid, vilket innebär ökad risk för komplikationer. Vi kommer därför att ändra klassificeringen av diabetesformen så att det framgår att den är måttlig snarare än mild, säger Emma Ahlqvist.
Kunskap som kan nå vården
Det krävs mer evidens för att erbjuda individanpassad behandling baserat på klassificeringen av diabetes inom vården. Forskningen visar också att det finns en liten grupp personer med diabetes som inte passar in i någon av undergrupperna, vilket kan behöva studeras mer ingående. Forskarnas förhoppning är att det på lång sikt ska bli möjligt att använda kunskapen om undergrupperna inom sjukvården, för att bedöma sjukdomsrisk, ge individanpassad vård och bedöma vilka resurser som behövs för att behandla olika grupper av patienter. Forskarna har redan gått vidare med nya studier där de undersöker hur personer inom de olika grupperna svarar på olika typer av behandlingar.
– Vi har börjat analysera data om blodsockerkontroll i relation till vilka läkemedel de olika grupperna tar, men också hur mycket komplikationer de får vid behandlingen. Om det visar sig att vissa läkemedel ger bättre blodsockersvar och färre komplikationer i vissa grupper så kan resultaten vara intressanta att följa upp i kontrollerade behandlingsstudier, säger Olof Asplund.
