Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vanligt med överlevande betaceller hos unga

Åtta av tio unga har kvar egen insulinproduktion ett år efter diagnosen typ 1 diabetes. En av tio till och med efter mer än fem år med sjukdomen. Detta är viktigt, blodsockret är lättare att kontrollera och risken för komplikationer senare i livet är lägre.

Fyndet att så många så länge har kvar överlevande insulinproducerande betaceller går emot den gamla uppfattningen att den autoimmuna process som dödar cellerna är betydligt snabbare.
Det är amerikanska forskare i den stora undersökningen SEARCH for Diabetes in Youth study som kartlagt kvarvarande betacellsfunktion hos 2789 typ 1 diabetiker i åldrarna ett till 23 år.

Viktiga överlevare
- De överlevande betacellerna är viktiga ur flera aspekter, menar Carla Greenbaum, forskare vid Benaroya Research Institute i Seattle och huvudförfattare till den nu publicerade undersökningen.
- De underlättar kontrollen av blodsockret, de minskar den långsiktiga risken för komplikationer och de erbjuder en tidsfrist om vi kan hitta någon behandling som dämpar eller stoppar det autoimmuna angreppet, konstaterar hon.

C-peptid speglar insulinutsöndring
Forskarna mätte halterna av C-peptid i blodet på deltagarna. C-peptid (connecting peptide) är ett ämne som också utsöndras från betacellerna och i samma mängd som insulin.
C-peptid i blodet är alltså ett indirekt bevis för att det också tillverkas insulin.
Det finns inget sätt att skilja kroppens eget insulin från det injicerade därför använder forskarna C-peptid för att mäta betacellernas aktivitet.

Åtta av tio
Andra undersökningar har visat vilken nivå av C-peptid som är kliniskt betydelsefull för ett mildrare sjukdomsförlopp.
När forskarna i den nu publicerade undersökningen använde sig av den visade kartläggningen att 82,9 procent av barnen och ungdomarna efter ett år med typ 1 diabetes hade C-peptidnivåer som har klinisk positiv betydelse.

Fortlöpande försämring
Vidare hade 10,7 procent av deltagarna en samma grad av betacellsfunktion efter mer än fem år med typ 1 diabetes.
Kartläggningen visade också att den autoimmuna processen fortsätter. Drygt hälften, 53,3 procent, av deltagarna som hade haft typ 1 diabetes i mellan ett och två år hade tillräckliga nivåer av C-peptid och med mellan fyra och fem års sjukdomsduration var motsvarande siffra nere 18,6 procent.

Image name: PH306-092_red.jpg

Flickor klarar sig bättre
En tydlig tendens var att ju yngre barnen var när de fick diagnos desto snabbare är förlusten av fungerande betaceller. 434, 16 procent, av deltagarna hade fått sin diagnos för femårsålder.
En annan iakttagelse var att flickor i större utsträckning än pojkar hade kvarvarande betaceller.

Tidigare diagnos
Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till att den gamla uppfattningen om den relativt snabba celldöden efter diagnos inte riktigt håller, skriver forskarna och nämner tre.
Den första är en ökad medvetenhet om symtomen när sjukdomen först visar sig vilket gör att diagnosen ställs tidigare då det finns fler betaceller kvar.

Aggressivare behandling
Den andra förklaringen är att aggressivare behandling och bättre blodsockerkontroll direkt från start sparar betaceller.
Den tredje är, paradoxalt nog, den allt vanligare övervikten bland barn och ungdomar. Den ställer på grund av insulinresistens större krav på betacellerna vilket skulle kunna göra att de när de insjuknar har en bättre betacellsfunktion än vad barn och ungdomar hade förut.

Text: Tord Ajanki
Undersökningen är publicerad i tidskriften Diabetes Care