Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Smart mätmetod spårar risken för hjärtsjukdom

Genom en enkelt utförd mätning av blodflödet i underarmen har en Uppsaladoktorand utvärderat en ny, lovande metod för att påvisa och följa kärlfunktion hos äldre.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsak och förekomsten av dessa ökar. Därför behövs det ständigt bättre metoder för diagnos och uppföljning av patienter som riskerar att drabbas.
Mer än trettio procent av världens dödsfall sker på grund av hjärt-kärlsjukdom. Åldrande befolkningar och ändrad livsstil gör att frekvensen fortsätter att öka trots större kännedom och bättre behandlingar.

Bättre diagnosverktyg

Detta är kostsamt i livskvalitet och pengar för både individ och samhälle. Därför behövs förebyggande åtgärder och bättre metoder för att diagnostisera och följa upp individer med ökad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
I en undersökning med drygt tusen 70-åriga deltagare i Uppsala län har doktoranden Susann Järhult, vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, kommit fram till att blodflödesmätningar efter syrebrist i underarmen är bättre för diagnostisering av förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom än de metoder som vanligtvis används i dag.

Fem minuters syrebrist

Undersökningen går ut på att man sätter på en blodtrycksmanschett strax nedanför armbågen. Efter en stunds liggande vila mäts personens blodflödeshastighet genom pulsådern ovanför manschetten. Därefter blåser man upp manschetten och skapar ett tillstånd av syrebrist i underarmen under fem minuter. Nedbrytningsprodukter såsom koldioxid ansamlas och de mindre blodkärlen vidgar sig till följd av den tilltagande sura miljön.

Nedsatt elasticitet hos äldre

Då manschett-trycket sedan släpps flödar syrerikt blod åter ut genom de vidgade kärlen, vars elasticitet dock är nedsatt på äldre människor. Återigen mäts blodets hastighet på samma ställe. Hastigheten mäts både vid hjärtats sammandragningsfas och dess fyllnadsfas. Genom att räkna ut kvoten av dessa hastigheter kunde man värdera kärlfunktionen hos patienterna.
Kvoten av de båda flödena låg närmre den faktiska risken än mätningar av flödena i respektive fas var och ett för sig, vilket oftare mäts i dag.
Mätmetoden visade sig också vara närmare kopplad till risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar än flera andra metoder som idag används.

Snabb, enkel och ofarlig

–  Dessutom är det en metod som går snabbt och man behöver inte sticka i kroppen eller gå in i kroppen med något mätinstrument eller kontrastvätska. Inga läkemedel ges heller i samband med undersökningen, vilket gör att den är ofarlig, relativt enkel och kostnadseffektiv jämfört med andra metoder, säger Susann Järhult.

Text: Emma Eneström, pressmeddelande från Uppsala universitet

Så arbetar vi med pressmeddelanden

På diabetesportalen.se återpublicerar vi pressmeddelanden från svenska universitet och högskolor. Vi har ingen möjlighet att svara på frågor om innehållet eller bedöma den vetenskapliga kvaliteten utan hänvisar till respektive lärosäte. Undantaget är pressmeddelanden från Lunds universitet. För frågor, mejla redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.