Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fettrik kost sänkte blodsockret hos diabetiker

Personer med typ 2-diabetes får vanligen rådet att äta en kost med lågt fettinnehåll. Nu visar en studie vid Linköpings universitet att mat med mycket fett och lite kolhydrater kan ha en bättre effekt på blodsockernivåerna.

Resultaten av en tvåårig koststudie ledd av Hans Guldbrand, distriktsläkare i Motala och Fredrik Nyström, professor i internmedicin, publiceras nu i den ansedda tidskriften Diabetologia.
I studien ingick 61 patienter med typ 2 diabetes. De lottades till två grupper, där deltagarna fick äta antingen lågkolhydratkost eller lågfettkost.

Fyra kilo lättare

I båda grupperna gick deltagarna ner i vikt med i snitt ungefär fyra kilo. I gruppen som åt lågkolhydratkost sågs dessutom en tydlig förbättring av sockerkontrollen efter sex månader. Deras genomsnittliga blodsockernivå minskade från 58,5 till 53,7 millimol/mol.
Det innebar att intensiteten i diabetesbehandlingen kunde minskas och insulinmängderna sänkas med 30 procent.

Ifrågasatt rekommendation

Trots ökat intag av fett med större andel mättade fettsyror försämrades inte blodfetterna. Tvärtom ökade halten av det goda HDL-kolesterolet.
För lågfettgruppen uppmättes inga statistiskt säkra förbättringar, vare sig av sockerkontrollen eller blodfetterna.
– Man kan fråga sig om det verkligen är bra att rekommendera lågfettkost till patienter med diabetes, om de trots viktminskningen får varken bättre blodfetter eller blodsocker, säger Fredrik Nyström.

Mer fett och protein

I lågkolhydratkosten kom 50 procent av energin från fett, 20 procent från kolhydrater och 30 procent från protein. För lågfettgruppen var fördelningen 30 procent från fett, 55–60 procent från kolhydrater och 10–15 procent från protein, vilket motsvarar den av Livsmedelsverket rekommenderade kosten i Sverige.
Deltagarna rekryterades från två vårdcentraler och samlades till fyra gruppmöten under studiens första år. Alla 61 deltagare var kvar vid uppföljningen.
– Till skillnad från de flesta andra studier av detta slag tappade vi inte några patienter alls, vilket borgar för en god kvalitet på våra data, säger Hans Guldbrand.

Källa: Pressmeddelande från Linköpings universitet, vetenskapsredaktör Åke Hjelm

Artikeln i tidskriften Diabetologia