Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bra mat minskar risken för typ 2-diabetes

Foto på en forskare i en restaurang.
Forskaren Emily Sonestedt intresserar sig för hur kosten kan förebygga sjukdomar. Foto: Petra Olsson

Emily Sonestedt forskar om hur kosten påverkar hälsan och risken för att utveckla typ 2-diabetes. Kunskapen är viktig för att utveckla kostrekommendationer som kan få oss att äta bättre.

Det är inte alltid lätt att välja rätt mat. Brödet som ligger upplagt i kaféet på Clinical Research Centre (CRC) i Malmö ser mörkt ut, men det behöver inte betyda att det är nyttigt.

– Mörkt bröd är inte alltid det bästa valet. Brödet kan vara färgat. Se till att brödet innehåller fullkorn och även frön, det är bra. Forskning visar att personer som äter mycket fullkorn har minskad risk att få typ 2-diabetes. Det håller blodsockret i balans, säger Emily Sonestedt, forskare inom nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Hon leder en forskargrupp inom nutritionsepidemiologi vid Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC). Forskargruppen är baserad på CRC, där det blir många luncher i kaféet och restaurangen.

– Jag tar nästan alltid laxsalladen för jag tycker att den är jättegod. Fisken innehåller Omega-3, som vi måste få i oss. Många av oss äter för lite fisk och det är ett problem för då får vi inte i oss de viktiga fettsyrorna.

Bidrar med kunskap

Hennes forskargrupp studerar hur kosten påverkar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Kunskapen behövs för att ta fram rekommendationer som beskriver vilka matvanor som är bra för hälsan. 

Emily Sonestedt deltar i arbetet med att ta fram de nordiska näringsrekommendationerna för 2022, som ligger till grund för de nordiska ländernas nationella kostråd. Hon är även med i en projektgrupp som utvärderar effekter av olika sorters mat hos personer med olika typer av diabetessjukdomar. Projektet leds av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) på uppdrag av Socialstyrelsen. 

– Vi vet att kosten har stor betydelse för risken att utveckla sjukdomen. Kunskapen vi tar fram inom forskningen och i sådana här sammanhang är väldigt viktig för att förebygga typ 2-diabetes, säger Emily Sonestedt, som nyligen utsågs till årets Medeon-stipendiat.

Medeon-stipendiet på 50 000 kronor delas ut en gång per år av Medeon Science Park i samverkan med Moll Wendén Advokatbyrå till en lovande forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum. 

Observerar kostvanor

Mycket av hennes forskning bygger på information om kostvanor från den så kallade Malmö Kost Cancer-studien (MKC), som startade på 1990-talet. I en studie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften British Journal of Nutrition undersökte hon hur olika typer av kolhydrater påverkar risken att utveckla typ 2-diabetes. 

– Där såg vi att de som åt mycket frukt var skyddade mot att utveckla typ 2-diabetes. Det är visserligen socker i frukt, men även mycket fibrer och vitaminer. De som åt mycket godis och choklad hade en ökad risk att få typ 2-diabetes, säger Emily Sonestedt.

I ett pågående projekt studerar Emily Sonestedt hur mejeriprodukter påverkar risken för diabetes typ 2. Tidigare forskning inom Malmö Kost Cancer-studien har visat att personer som äter mycket feta mejeriprodukter är skyddade mot att utveckla typ 2-diabetes. Nu studerar Emily Sonestedts forskargrupp hur väldigt höga intag påverkar risken att få typ 2-diabetes. 

– En utmaning för oss som använder oss av redan insamlade data är att vi har svårt att visa på orsakssamband. Vi visar på statistiska samband mellan matvanor och sjukdomar, som vi sedan kan testa i interventionsstudier. Det skulle till exempel vara intressant att undersöka vad som händer om vi ger en grupp mycket mejeriprodukter och en annan grupp färre sådana produkter.

Lättare att göra rätt

Varje år den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen. FN-dagen sätter fokus på alla människor världen över som lever med diabetes eller riskerar att få sjukdomen. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetessjukdomarna och kopplas ofta till livsstilsfaktorer. 

– Vi behöver äta mindre och röra på oss mer. Det är viktigt att samhället gör det lätt för människor att göra rätt val. Det kan handla om alltifrån märkningar av livsmedel till att utforma bra cykelbanor.

Typ 2-diabetes är en sjukdom som ofta utvecklas långsamt och det kan vara svårt att märka symtomen. En av de första sakerna som händer är att personen får nedsatt glukostolerans, så kallad prediabetes, ett förstadium till typ 2-diabetes. Emily Sonestedt tror att sjukvården kan göra mer för att fånga upp personer i riskzonen att utveckla sjukdomen. 

– Det är många som har prediabetes eller typ 2-diabetes utan att veta om det. Vi behöver fånga upp de här grupperna och även personer med ökad risk att få sjukdomen, för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Samhället skulle vinna på att screena mer för typ 2-diabetes och det börjar komma sådana initiativ, som i Skåne där vårdcentralerna bjuder in 40-åringar på hälsosamtal. Det skulle behöva göras på bredare front, säger Emily Sonestedt.

Kost som minskar risken för typ 2-diabetes

En kost rik på fullkorn, fibrer, frukt och bär samt kaffe minskar risken för typ 2-diabetes.

En kost med mycket rött och processat kött och sockersötad dryck ökar risken att få sjukdomen.

Fakta om typ 2-diabetes

Omkring 537 miljoner människor i världen beräknas ha diabetes (20-79 år, 2021). Antalet väntas växa till 784 miljoner år 2045. Cirka 90 procent har diabetes typ 2.

Sjukdomen kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär att kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Det beror framför allt på att cellerna har blivit mindre känsliga för insulin. Insulinresistensen gör att blodsockervärdet stiger och det tar längre tid för värdet att sjunka. 

Källa: Diabetesatlas
 

Porträtt av en forskare.

Kontakt

Emily Sonestedt
Docent och forskare inom nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet
+46 737 00 71 45 
+46 40 39 13 25
emily [dot] sonestedt [at] med [dot] lu [dot] se