Principen för en artificiell bukspottkörtel är en kombination av en insulinpump som kontinuerligt utsöndrar en mycket liten mängd snabbt verkande insulin på samma sätt som insulincellerna i bukspottkörteln gör hos en icke-diabetiker.
Pumpen ska stå i kontakt med en sensor vilken i realtid läser av blodsockerhalten och sänder signaler till pumpen om hur mycket insulin den ska utsöndra.
Tillförseln sker enligt principen ”vid behov”. Är blodsockret på väg upp utsöndras mer insulin, på det på väg ned avbryts insulintillförseln tillfälligt.
Risk för blodsockerfall
Drömmen om an artificiell bukspottkörtel är gammal men hittills har tekniken inte ansetts säker nog att användas i vanlig behandling. Kravet på tillförlitlighet måste ställas högt och kommunikationen mellan sensor och pump får inte fela.
Den största faran vore om pumpen fortsätter att utsöndra insulin även om blodsockret är på väg ned. Det kan då falla till farligt låga nivåer.
Kroppen töms på insulin
Men även om insulintillförseln bryts när sockret är på väg upp kan det snabbt stiga till mycket höga värden. Detta beroende på att pumpens insulin bara har effekt under en kort tid och om tillförseln bryts töms kroppen snabbt helt och hållet på insulin.
Så är inte fallet för patienter som tar långtidsverkande och kortverkande insulininjektioner.
Sattes på prov
Nu har forskare vid Addenbrookes sjukhus och universitetet i Cambridge, Storbritannien, testat tekniken under 54 nätter på 17 inneliggande barn och ungdomar med typ 1 diabetes.
Forskarna satte tekniken på prov. Bland annat fick deltagarna äta kraftigt varierade mängder kolhydrater strax innan de skulle lägga sig för natten.
En annan utmaning var att deltagarna motionerade, allt från lätt till hård fysisk aktivitet sen eftermiddag/tidig kväll.
Image name: Kesu01_Dreamstime_11062182.jpg
Image caption: Avancerad teknologi gör den gamla drömmen om en konstgjord bukspottkörtel mindre avlägsen.
Insulin stockning
Båda situationerna är svårhanterliga för en automatiserad teknik.
Ett stort sent kvällsmål gör att blodsockret stiger och att tekniken utsöndrar insulin vilket ökar risken för svåra blodsockerfall senare under natten, så kallad ”insulin stockning”.
Fysisk aktivitet sent på eftermiddagen minskar kroppens behov av insulin och ökar samtidigt behovet av socker. Också detta ökar risken för alltför låga blodsockervärden.
Mer tid med normalvärden
Syftet med undersökningen var framför allt att se om tekniken förmådde förhindra blodsockerfall under natten och hur bra den klarade av att hålla sockerhalten på en jämn bra nivå.
Resultatet visar att tekniken i stort klarade av situationerna. Deltagarna med den artificiella bukspottkörteln hade normala, icke diabetiska, blodsockervärden 60 procent av tiden. Detta jämfört med 40 procent av tiden när de använde insulinpump och kontinuerlig blodsockermätning som inte kommunicerade med varandra.
Slapp djupare blodsockerfall
Den konstgjorde bukspottkörteln halverade den tid barnen och ungdomarna hade sockervärden under 3,9 mmol/l (mild insulinkänning).
Den förhindrade också att blodsockret sjönk under 3,0 mmol/l vilket är gränsvärdet för en djupare insulinkänning.
De nätter deltagarna hade pump och sockersensor som inte kommunicerade inträffade nio episoder där blodsockret sjönk under 3,0 mmol/l.
”Fortsatta framsteg i tekniken att kontinuerligt mäta blodsockret kan ytterligare förbättra tekniken för dessa slutna system.” summerar forskarna resultatet.
Text: Tord Ajanki