Placebo bygger på förväntan, förhoppningar eller, när det gäller dess motsats, nocebo, på farhågor och rädsla. Tror du på behandlingen eller på doktorn ökar sannolikheten att den blir effektiv. Och omvänt, oroar du dig för att läkemedlet ska ha många besvärliga biverkningar är risken att det blir så större.
De senaste decennierna har flera forskargrupper med sofistikerade undersökningsmetoder, framför allt avbildningstekniker av hjärnan, visat att placebo/nocebo har samma säte och effekt som exempelvis många läkemedel.
Placebo i kliniska prövningar
När nya läkemedel inför ett eventuellt godkännande ska testas i kliniska prövningar är en kontroll mot placebo i de flesta fall en självklart. Den nya medicinen ska upp till bevis, att den är bättre än placebo. Därför delas deltagarna in i olika grupper där en är en placebogrupp. Varken deltagarna eller de som utför prövningen vet vilka som får läkemedlet i fråga eller placebo. Först när prövningen är avslutad bryts koden och det blir känt vem som har fått vad. Det är inte alltid läkemedlet går segrande ur den jämförelsen.
Idag är det av i svensk sjukvård av etiska skäl inte tillåtet att behandla patienter med placebo. För några decennier sedan, i särskilda fall när bedömningen löd att patienten tog mediciner i onödan, kunde läkaren beställa placeboläkemedel från apoteket. Exakta kopior av patientens piller. Den enda skillnaden var att de innehöll ett verkningslöst ämne, det vi ofta kallar för sockerpiller.
Även om ”fuskmedicinen” hjälpte var det att lura patienten och därför är den sortens placebobehandlingar inte längre tillåtna.
Placebooperationer
I många länder är det annorlunda. I en undersökning i USA för några år sedan svarade drygt hälften av läkarna att de regelbundet skrev ut placebo.
Längre bakåt i tiden finns det långt mer drastiska exempel på placebobehandlingar. Trots att de är från 1950-talets USA och inte skulle vara möjliga att utföra idag visar de på kraften i placebo.
Då, under 1950-talet, var ett vanligt kirurgiskt ingrepp för att lindra smärta vid kärlkramp att operatören skar av ett blodkärl som påverkade blodflödet till hjärtat. Många patienter fick en lindring av sina besvär men några kirurger var tveksamma till metoden. De bestämde sig för att göra placebooperationer.
De skar inte av något blodkärl. De sövde patienten och skar ett ytligt snitt på bröstkorgen, la ett ordentligt förband som efter en större operation över såret. Vid en utvärdering en tid senare visade sig fuskoperationerna vara lika effektiva som de riktiga. Skeptikerna fick rätt och metoden att skära av blodkärl togs ur bruk.
Placebo fungerar bättre vid vissa sjukdomar än andra. En höftfraktur botas inte med placebo men smärtan från fakturen kan lindras. Samma smärtcentra i hjärnan aktiveras som om det hade varit smärtstillande medicin. En grundläggande förutsättning är att patienten tror eller hoppas att behandlingen lindrar smärta.
Personliga reaktioner
Undersökningar har visat att personligheten har stor betydelse för effekten av placebo eller nocebo.
I tidskriften Journal of Psychosomatic Reserarch konstaterar tyska och amerikanska forskarna att placebo vid behandling av lindrigare depressionen står för 68 procent av effekten (se länk nedan).
Forskarna valde ut 24 undersökningar och en slutsats av genomgången var att den med en optimistisk livshållning hade ett ökat placebo-svar och att pessimisten ett mer uttalat nocebo-svar.
På motsvarande sätt kunde de se att rädsla/ångest ökade risken för nocebo-reaktioner.
Forskarna menar att deras genomgång demonstrerar behovet av mer forskning om placebofenomenet innan det går att dra några helt säkra slutsatser.
En förklaring till placebo är med stor sannolikt vår hjärnas arbete med att försöka förutse vad som ska hända och när vi förväntar oss något påverkar det även våra reaktioner.
Blåsa på skrubbsåret
Mest känt och studerat är placeboeffekten i samband med olika smärttillstånd. Flera studier har visat att ungefär hälften kureras med placebobehandling. Men effekterna uppträder även inom andra medicinska områden. För en patient som är allergisk mot exempelvis blommor kan åsynen av en konstgjord bukett utlösa ett astmaanfall. Lika verklig som en allergisk reaktion. I detta fall alltså en noceboeffekt. På motsvarande sätt kan anfallet hävas med astmamedicin eller med inhalationer av ett verkningslöst placeboämne.
En väsentlig del av medicinsk behandling är psykologisk. Får patienten ett gott bemötande bäddar det för ett bättre behandlingsresultat. Omvänt, ett nonchalant riskerar att kullkasta det. På motsvarande sätt har dyrare placebobehandlingar visat sig vara bättre än billiga.
Med placebofenomenet i tankarna är det inte fel att blåsa på barnets skrubbsår.
”Smärtan sitter inte i musklerna eller i skadade organ. Smärtan finns i våra hjärnor.”
Sean Mackey, specialist på olika smärttillstånd, Stanforduniversitetet
Länk till artikeln i tidskriften Journal of Psychosomatic Reserarch:
The influence of personality traits on the placebo/nocebo response: A systematic review
Text: Tord Ajanki