Den svenska studien Swedish Obese Subjects (SOS), den största och mest långvariga jämförelsen mellan fetmakirurgi och andra mer traditionella behandlingar av grav övervikt, rapporterar nu resultaten av 15 års uppföljning.
Alla över hundra kilo
I de båda grupperna, med drygt 2 000 deltagare i vardera, var samtliga deltagare vid starten 1987 kraftigt överviktiga. De som opererades vägde i genomsnitt 119,2 kilo, i den andra gruppen var medelvikten 116,9 kilo.
En rad faktorer, förutom viktnedgång, har sedan registrerats och med jämna mellanrum jämförts mellan grupperna, bland dem finns dödlighet och förekomst av hjärt- kärlsjukdomar och typ 2 diabetes.
Fortsatt feta
Gruppen med traditionell behandling har använts som kontrollgrupp. Forskarna i SOS-studien har inte påverkat vilken typ av hjälp deltagarna har fått med sin övervikt.
Resultatet, som också stöds av flera andra undersökningar, understryker att det är mycket svårt för så feta medelålders personer att långvarigt minska sin vikt.
I stort har gruppen lika uttalad fetma nu som när SOS-studien började.
Dramatisk viktnedgång
I kirurgigruppen däremot har viktnedgången varit dramatisk. Tre olika operativa ingrepp har använts. 15 år efter operationen var viktnedgången 27, 18 och 13 procent för de olika metoderna.
Bästa resultatet står tekniken ”gastric bypass” för där de opererade tappat mer än en fjärdedel av sin ursprungliga vikt, mer än 30 kilo i genomsnitt.
Uppföljningstiden varierar mellan 6 och 20 år för de olika deltagarna.
Hem dagen efter ingreppet
Gastric bypass är ett förhållandevis enkelt ingrepp. Det utförs i regel med så kallad titthålskirurgi, ingenting opereras bort men anatomin förändras så att maten hamnar direkt i tunntarmen istället för i magsäcken.
Normalt går patienten hem dagen efter operationen och tiden som sjukskriven brukar vara två till tre veckor.
Färre döda
Den kraftiga viktnedgången bland de opererade jämfört med kontrollgruppens fortsatta fetma har inneburit att färre av de opererade har dött, 129 jämfört med 101. Den vanligaste dödsorsaken var hjärt-kärlsjukdom med 53 avlidna i kontrollgruppen mot 43 i kirurgigruppen.
Var tredje frisk från diabetes
Tioårs-resultaten visar att tre gånger fler i kontrollgruppen har insjuknat i typ 2 diabetes, 24 procent jämfört med 7 procent av de opererade.
Fler än var tredje, 36 procent, bland de opererade blev friska från sin diabetes. Motsvarande siffra i kontrollgruppen är 13 procent.
Flera av de andra riskfaktorerna som blodfettsrubbningar och högt blodtryck visar också att operationen är överlägsen annan sorts behandling vid svår fetma.
Som en gallstensoperation
Det finns risker med alla operationer, vilka ökar om patienten är kraftigt överviktig och detta gäller även vid fetmakirurgi.
Risken bedöms som likvärdig vid gallstens- eller blindtarmsoperationer.
Fem av de 2 010 opererade, en kvarts procent, avled inom tre månader efter ingreppet.
Komplikationer
För 26 patienter, 2,2 procent, blev komplikationerna så allvarliga att det krävdes en omoperation.
Andra tillstötande svårigheter, exempelvis blödning drabbade 0,5 procent, blodpropp 0,8 procent, sårkomplikationer 1,8 procent, infektioner 2,1 procent och lungkomplikationer 6,1 procent.
Extrem insulindos
Torsten Olbers, som är överläkare och ansvarig för fetmakirurgin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, berättade under ett föredrag om en patient, en kraftigt fet man med typ 2 diabetes som opererades.
Före ingreppet vägde den 44-årige mannen 153 kilo, BMI var 47. Diabetesbehandlingen bestod av metformin och en daglig, extremt hög, insulindos på 500 enheter. Som högst hade han tagit 800 enheter insulin om dagen.
Slutat med diabetesmedel
Dagen efter operationen kunde han sluta med insulin. Sex månader senare hade han gått ned 54 kilo och hade inte längre behandlas för diabetes.
- Detta kan tyckas som en solskenshistoria men den är inte helt ovanlig i den här patientgruppen, sa Torsten Olbers.
I SOS-studien beskriver också många av de opererade själva att de fått en bättre hälsa, ett ökat välbefinnande och livskvalitet.
Opererar fram ny livsstil
Grunden för den stora viktnedgången är att patienterna äter mindre. Men det finns även andra mekanismer.
- Vi har sett att patienterna efter operationen undviker fet mat, att de föredrar hårdsmälta livsmedel som frukt och grönt, helt kött och bröd. Ingreppet verkar påverka hunger och mättnadskänslor. Vi forskar mycket om detta nu. Det är som om vi opererar fram en ny livsstil, konstaterade Torsten Olbers.
Bra val vid svår fetma
- Över en tioårsperiod har fetmakirurgi en dramatiskt positiv effekt på de flesta riskfaktorer för hjärt-och kärlsjukdomar. Den har utomordentligt bra effekter vid typ 2 diabetes och förhindrar även nyinsjuknande i sjukdomen. Behandlingen är förenad med en betydelsefull minskning av dödligheten. Således är kirurgi ett bra behandlingsval vid svår fetma, sammanfattar Lars Sjöström, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, SOS-studien i tidskriften International Journal of Obesity.
Text: Tord Ajanki