- Resultaten visar att det går att styra vilken sorts hormoner omogna tarmceller ska tillverka när de mognat. De visar också att det är möjligt att återskapa insulinproducerande celler i mag-tarmkanalen, säger Chutima Talchai, professor i medicin vid universitetet i Columbia, USA.
Tarmhormoner och blodsocker
Flera av tarmhormonerna har betydelse för blodsockerkontrollen. Ett exempel är GLP-1 som stimulerar bukspottkörteln att frige insulin efter en måltid. Ett annat är ghrelin som stimulerar aptiten.
Men att omogna tarmceller kan manipuleras till att bli insulinproducerande celler det kom som en överraskning för forskarna.
Överraskande resultat
- Många saker kunde ha hänt efter att vi hade slagit ut genen Foxo1 hos mössen. I bukspottkörteln hände ingenting. Så varför händer då det här i tarmen? Varför fick vi inte en cell som producerar ett annat hormon. Det vet vi ännu inte konstaterar Domenico Accili, en annan forskare i samma grupp, i en intervju i Medical News Today..
- Ingen av oss hade kunnat förutse det här resultatet av våra experiment, tillägger han
Reagerade på rätt sätt
Genen Foxo1 deltar i regleringen av hur olika omogna tarmceller ska utvecklas till färdiga hormonproducerande.
Det visade sig också att den nya sortens insulinproducerande celler hade sockersensorer så att de reagerade precis som de ska, det vill säga när blodsockernivån blir för låg utsöndrade de insulin. Cellerna förmådde att producera så mycket insulin att blodsockernivåerna var nästan normala i de annars diabetessjuka mössen.
Framtida behandling
- Alla dessa fynd gör att vi tror att det kan bli ett framtida bra sätt att behandla typ 1 diabetes, säger, Domenico Accili.
En annan fördel skulle också kunna vara att, menar forskarna, att cellerna i mag- tarmkanalen till viss del skyddade mot attacker från immunsystemet. De attacker som ligger bakom förstörelsen av bukspottkörtelns insulinproducerande celler och typ 1 diabetes.
En drog med samma effekt
- Vi kan ju inte knocka ut gener hos människor men vi kan kanske hitta en drog som har samma effekt, säger Domencio Accili.
Ett första steg mot en ny behandling är att forskargruppen har lyckats hämma Foxo1-genens aktivitet med ett kemiskt ämne.
- Behandling med insulininjektioner är inte enkelt eller perfekt men det fungerar. Ska en ny behandling kunna introduceras måste den vara bättre.
Text: Tord Ajanki
Källa: Medical News Today
Länk till studien som har publicerats i Nature Genetics