Ingen vet ännu varför barn drabbas av typ 1 diabetes. Den förhärskande uppfattningen är att arv- och miljöfaktor samverkar på ett ogynnsamt sätt, att sjukdomen bryter ut när genetiskt känsliga individer utsätta för någon eller några hittills okända faktorer i miljön.
Hundrafalt vanligare
Den stora skillnaden mellan olika länder, till exempel är sjukdomen hundrafalt vanligare i Finland än i Kina, ger inte heller svar på frågan arv eller miljö eftersom båda skiljer länderna åt.
Vissa länder utmärker sig, Finland toppar världsstatistiken, följt av Sverige på andra plats. Lågriskländer för typ 1 diabetes är Kina och övriga delar av Asien.
Databasen MigMed 2
För att söka bringa mer klarhet i frågan har forskare från Lunds universitet, Karolinska institutet i Stockholm, tyska forskare i Heidelberg och amerikanske vid Stanford universitetet i Kalifornien hämtat uppgifter från en stor databas i Sverige, MigMed 2.
Databasen innehåller detaljerade uppgifter om 13 miljoner individer och fler än 3,2 miljoner familjer.
Vidare har MigMed 2 data om drygt 51 000 utlandsfödda barn som adopterats av svenska föräldrar.
Ett tydligt mönster
Den omfattande databasen kompletterad med andra register gav forskarna tillgång till bland annat uppgifter om individernas ålder, kön, yrke, boende, sjukdomsdiagnoser, födelseland och föräldrarnas födelseland.
När risken för att insjukna i typ 1 diabetes jämfördes mellan barn födda i Sverige av svenska föräldrar och barn till minst en utlandsfödd förälder eller adopterade barn framstod, trots att alla lever i Sverige och har ungefär samma miljö, ett tydligt mönster.
Image name: PX340089_01.jpg
Image caption: Barn från Norden har hög risk för typ 1 diabetes.
Finsk risk slår igenom
Typ 1 diabetes är vanligare bland etniska svenskar med ett enda undantag, barn med finsk bakgrund bosatta i Sverige har högre risk, vilket talar för att den ärftliga risk som finns i den finländska befolkningen väger tungt.
Även de som har en eller två föräldrar födda utomlands men bosatta i Sverige har mindre risk än barn med svenskfödda föräldrar. Risken var lägre om bägge föräldrarna hade ett icke-svenskt ursprung.
Lägst risk hade de barn vars föräldrar kommer fån sydöstra och västra Asien.
Fortsätter föräldrarnas livsstil
Forskarna resonerar om inte barn med invandrade föräldrar ändå fortsätter med en livsstil, matvanor exempelvis, som i stort liknar de som föräldrarna flyttat från. Av den anledningen blir analysen av adopterade barn som kommer till etniskt svenska föräldrar, och en ”svensk” livsstil extra intressant. Den enda skillnaden, menar forskargruppen, är den genetiska bakgrunden.
Även adopterade har lägre risk
Men även där framstod mönstret tydligt. Som helhet hade adopterade barn en lägre risk och statistiskt säkerställd minskad risk för barn från Östeuropa, Sovjet, Indien, Pakistan, Afghanistan, östra och sydöstra Asien samt Sydamerika.
Forskarnas slutsats är att ursprunget, det vill säga genetiken, spelar en viktig roll för risken att insjukna i typ 1 diabetes.
Text: Tord Ajanki
Undersökningen är publicerad i tidskriften Journal of Clinical Endocrinolgoical Metabolsim
Ethnic Differences in Incidence of Type 1 Diabetes among Second-Generation Immigrants and Adoptees from Abroad
Läs mer på diabetesportalen.se
Sveriges diabetesframkallande miljö