Årets Världsdiabetesdag satte fokus på den bristande tillgången till insulin. Det är också temat för flera artiklar i den ansedda tidskriften The Lancet. I en redaktionell ledare ger redaktionen en lägesrapport 100 år efter insulinets upptäckt.
Artikeln beskriver hur upptäckarna agerade när de hävdade att ”Insulinet tillhör inte oss, det tillhör världen” och sålde patentet till universitetet i Toronto för en dollar. Alla läkemedelsföretag som kunde garantera en säker produkt och inte sålde det med vinst, utan till självkostnadspris kunde göra det utan att betala patentinnehavarna. Så ser det inte ut idag.
I Sverige och i många andra länder har insulin varit gratis för patienterna i mer än 60 år. I stället är det samhället som betalar. I de flesta länder är inte insulin gratis för patienten – långt därifrån. Ett exempel är USA, där en insulinbehandlad diabetiker utan försäkring som täcker kostnaden kan behöva betala flera tusen kronor i månaden. Undersökningar har också visat att många med insulinbehandlad diabetes i USA tar lägre insulindoser än vad som behövs, av ekonomiska skäl
Dödligheten ökar
Globalt sett beräknas närmare 80 procent av barn med typ 1-diabetes ha problem med att hålla blodsockret på rätt nivå, vilket innebär stora hälsorisker. Samtidigt finns det en stor osäkerhet kring siffrorna eftersom det i många länder saknas heltäckande patientregister. Detta gör det svårt att mer exakt beräkna vilken ohälsa brist på insulin orsakar i olika delar av världen.
En långtidsuppföljning från Soweto i Sydafrika kunde visa att dödligheten bland deltagarna var 43 procent under de 20 åren studien pågick. Sedan år 2000 har den globala dödligheten bland personer med typ-1 och typ-2 diabetes ökat med fem procent. Kostnaden för insulin en av de starkt bidragande faktorerna till överdödligheten, enligt tidskriften the Lancet.
Sedan drygt 40 år har insulin stått på Världshälsoorganisationens (WHO) lista över väsentliga läkemedel och i år tillsätter WHO en särskild arbetsgrupp för att ytterligare försöka förbättra tillgången till insuliner.
På redaktionell ledarplats uttrycker tidskriften The Lancet stark kritik till hur prissättningen av insulin går till och hävdar att processen ser till företagens bästa istället för till behoven hos alla de människor världen över som behöver insulin.
