Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Insulinet är fortfarande inte till för alla patienter

Foto på ett skåp med läkemedel.
I Sverige är insulin gratis för patienterna, men så ser det inte ut i alla länder.

Under 2021 uppmärksammade vi att insulinet fyller 100 år. Insulinet har räddat många liv sedan upptäckten gjordes, men det är inte alla som har tillgång till det livsviktiga läkemedlet.

Årets Världsdiabetesdag satte fokus på den bristande tillgången till insulin. Det är också temat för flera artiklar i den ansedda tidskriften The Lancet. I en redaktionell ledare ger redaktionen en lägesrapport 100 år efter insulinets upptäckt.

Artikeln beskriver hur upptäckarna agerade när de hävdade att ”Insulinet tillhör inte oss, det tillhör världen” och sålde patentet till universitetet i Toronto för en dollar. Alla läkemedelsföretag som kunde garantera en säker produkt och inte sålde det med vinst, utan till självkostnadspris kunde göra det utan att betala patentinnehavarna. Så ser det inte ut idag.

I Sverige och i många andra länder har insulin varit gratis för patienterna i mer än 60 år. I stället är det samhället som betalar. I de flesta länder är inte insulin gratis för patienten – långt därifrån. Ett exempel är USA, där en insulinbehandlad diabetiker utan försäkring som täcker kostnaden kan behöva betala flera tusen kronor i månaden. Undersökningar har också visat att många med insulinbehandlad diabetes i USA tar lägre insulindoser än vad som behövs, av ekonomiska skäl

Dödligheten ökar 

Globalt sett beräknas närmare 80 procent av barn med typ 1-diabetes ha problem med att hålla blodsockret på rätt nivå, vilket innebär stora hälsorisker. Samtidigt finns det en stor osäkerhet kring siffrorna eftersom det i många länder saknas heltäckande patientregister. Detta gör det svårt att mer exakt beräkna vilken ohälsa brist på insulin orsakar i olika delar av världen.

En långtidsuppföljning från Soweto i Sydafrika kunde visa att dödligheten bland deltagarna var 43 procent under de 20 åren studien pågick. Sedan år 2000 har den globala dödligheten bland personer med typ-1 och typ-2 diabetes ökat med fem procent. Kostnaden för insulin en av de starkt bidragande faktorerna till överdödligheten, enligt tidskriften the Lancet.

Sedan drygt 40 år har insulin stått på Världshälsoorganisationens (WHO) lista över väsentliga läkemedel och i år tillsätter WHO en särskild arbetsgrupp för att ytterligare försöka förbättra tillgången till insuliner.

På redaktionell ledarplats uttrycker tidskriften The Lancet stark kritik till hur prissättningen av insulin går till och hävdar att processen ser till företagens bästa istället för till behoven hos alla de människor världen över som behöver insulin.