– Att kunna reglera aptiten så långt efter intag kan ha stor betydelse för energiintaget och därmed förhindra uppkomst av övervikt och fetma, säger Anne Nilsson, forskare i tillämpad näringslära vid Lunds Tekniska Högskola och verksam inom Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet.
De hälsosamma effekterna registrerades efter en frukost då bönor intagits som kvällsmat.
Bönornas specifika sammansättning
Tidigare studier har på andra sätt pekat på att intag av bönor troligtvis är kopplat till hälsosamma effekter som lägre risk för övervikt och fetma, men man har inte riktigt vetat orsaken.
– Vår studie visar att det troligtvis är bönornas specifika sammansättning av kostfiber som ligger bakom de hälsosamma effekterna. Bönor har både lågt glykemiskt index och är rikt på kostfiber vilket gör de extra hälsosamma. Dessutom innehåller även andra ämnen som kan vara hälsosamma, exempelvis polyfenoler, säger Anne Nilsson.
Glykemiskt index
Glykemiskt index är ett mått på hur blodsockret påverkas direkt efter måltid, medan bönornas kostfiber, även kallade odigererbara kolhydrater, bryts ner (fermenteras) först i tjocktarmen flera timmar senare. Bönornas innehåll och speciella typ och kombination av kostfiber, är den viktigaste förklaringen till bönornas nyttighet i detta längre tidsperspektiv. Dessa kolhydrater bryts alltså inte ner av kroppens enzymer i tunntarmen utan av bakterier i tjocktarmen där de aktiverar tarmens “snälla” bakterier som då kan föröka sig och bidra till en hälsosam tarmflora.
Sötsug, hunger- och mättnadskänsla
Bakterierna i tjocktarmen har nämligen långt fler uppgifter än att verka bara lokalt. Tarmfloran är även inblandad i reglering av en rad olika viktiga processer relaterade till glukos- och energireglering. Från tjocktarmen skickas till exempel signaler via nerver och hormoner till hjärnan om sötsug, hunger – och mättnadskänslor.
Bland annat kunde forskarna se en ökning av det viktiga tarmhormonet GLP-2. Detta hormon gör tarmväggen mindre genomsläpplig för gifter, endotoxiner, som kan öka risken för metabola sjukdomar som fetma och insulinresistens, och hjärt- och kärlsjukdomar. De såg också att inflammationsmarkören IL-6 minskade medan mättnadshormonet PYY ökade och hungerhormonet ghrelin minskade.
Bakterierna kommunicerar med hjärnan
Att bakterierna i tjocktarmen spelar stor roll för vår hälsa utanför tarmen börjar man alltmer få klart för sig. Begreppet “gut brain axis” används för att peka på hur bakterierna i tjocktarmen direktkommunicerar med hjärnan.
Så här gick studien till: I studien ingick 16 unga människor som vid sammanlagt sex tillfällen klockan 21 på kvällen fick äta antingen bruna bönor (typ barlottibönor), röda bönor/kidneybönor, svarta bönor, vita bönor eller kikärtor.
Ett vanligt vitt bröd ingick som en referensprodukt. Nästa morgon togs blodprov på fastande mage. Därefter fick försökspersonerna en standardiserad måltid och blodprov följdes upprepat under tre timmar.
Syfte: Forskarna inom Antidiabetic Food Centre har som målsättning att ta fram ny kunskap kring preventiva antiinflammatoriska livsmedelskoncept som kan underlätta viktreglering, förbättra kognitiv prestation och minska risken för hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes. Rönen kan sedan lägga grunden för nya nyttiga livsmedelskoncept.
Publicering: Forskningen har publicerats i tidskriften PLOS ONE och presenterades vid ett publikt seminarium i Lund eftermiddagen den 3 juni. Samtidigt presenterade en kollega, Juscelino Tovar, en långtidsstudie om effekterna av en kost med inslag av bruna bönor, kikärtor och korn.
Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet