Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Svenskarna allt fetare – men endast var tredje kan tänka sig att äta nyttigare

Andelen feta eller överviktiga i Sverige har ökat med fyra procentenheter på tio år och omfattar i dag över hälften av Sveriges befolkning, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Trots det kan endast var tredje svensk tänka sig att äta nyttigare under 2019. Det visar en Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som efterlyser en nationell plan för att göra det enklare att leva hälsosamt.

En person står på en våg
Bild: Dreamstime
Bild: Dreamstime

– Att allt fler människor i Sverige lever med övervikt och fetma är oroande. Tack vare forskning som leder till bättre vård och levnadsvanor fortsätter dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtstopp och stroke att sjunka. Men utvecklingen riskerar att vända om vi inte förändrar vår livsstil, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2018 framgår att 51 procent av svenskarna tillhör kategorin feta eller överviktiga – en ökning med fyra procentenheter sedan 2008. Enkäten visar också att drygt var femte svensk, 22 procent, sitter ner minst tio timmar per dygn – en ökning med två procentenheter sedan 2016. Enligt Livsmedelsverkets undersökning Riksmaten ungdom äter i dag färre än en av tio ungdomar rekommenderade 500 gram frukt och grönsaker per dag.

Trots att fetman och stillasittandet ökar är relativt få svenskar villiga att förändra sina kost- och motionsvanor. En ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden visar att endast cirka en tredjedel av svenskarna, 35 procent, kan tänka sig att avge ett nyårslöfte att äta nyttigare. Färre än hälften, 46 procent, uppger att de kan tänka sig att motionera mer.

– Sunda levnadsvanor kan innebära stora hälsovinster, även för de som redan är drabbade av hjärt-kärlsjukdom och måste medicinera. En nationell plan för att förbättra svenskarnas mat- och motionsvanor skulle göra det enklare för befolkningen i stort att leva hälsosamt, säger Jan Nilsson, ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.

Källa: Pressmeddelande från Hjärt- lungfonden

Så arbetar vi med pressmeddelanden

På diabetesportalen.se återpublicerar vi pressmeddelanden från svenska universitet och högskolor. Vi har ingen möjlighet att svara på frågor om innehållet eller bedöma den vetenskapliga kvaliteten utan hänvisar till respektive lärosäte. Undantaget är pressmeddelanden från Lunds universitet. För frågor, mejla redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.