Schistosoma är en sugmask som under flera decennier kan leva och föröka sig i människans mag-tarmkanal eller blodkärl. Masken orsakar sjukdomen snäckfeber (bilharzia) och vanliga symtom är feber, blodiga diarréer, blodig urin, njur- och leverskador. Drygt 200 miljoner människor har snäckfeber, merparten av dem lever i Afrika.
Immunsystemet formas av parasiter
Schistosoma och ett otal andra parasiter, svampar, bakterier och virus har i årtusenden varit en naturlig del av människans liv och immunsystemet har utvecklats just för att skydda oss mot alla angrepp. Parasiterna har varit och är en avgörande formgivare av vårt immunsystem.
Så har det varit i årtusenden, tills för bara någon generation sedan.
Hygienen har ett pris
Idag lever människan i den rika världen renare än någonsin, befriade från många parasiter, löss, loppor, råttor och infektionssjukdomar orsakade av bakterier och virus. Men befrielsen har enligt hygienhypotesen ett pris.
Immunförsvaret får inte den rätta stimulansen och börjar istället reagera på inbillade fiender. Det tydligaste exemplet är vid astma och allergi där försvaret mobiliseras i kontakt med gräspollen, pälsdjur eller matvaror vi levt med sedan människan blev till.
Obalans i immunsystemet
En av de kända mekanismerna är en obalans mellan immunsystemets så kallade T-hjälparceller, mellan Th1 och Th2.
Många parasitinfektioner framkallar framför allt ett svar av Th1-cellerna vilket leder till att Th2-cellerna nedregleras. Men när stimulansen uteblir får Th2-cellerna för stort utrymme. Det blir obalans i systemet vilket hos genetiskt sårbara kan leda till autoimmuna sjukdomar som astma, allergi, reumatoid artrit, MS och typ 1 diabetes.
Förhindrar diabetes hos möss
Anne Cooke, professor vid universitetet i Cambridge, arbetar med hygienhypotesen och typ 1 diabetes. Hon arbetar med NOD-möss, en speciellt framavlad musstam som när de växer upp spontant utvecklar en form av autoimmun diabetes.
Nu har Anne Cooke och hennes forskargrupp visat att de kan förhindra diabetes hos mössen om de får ett extrakt av parasiten Schistosoma mansoni.
Återställd balans
- Så här långt ger vi mössen en blandning av substanser från parasitmasken. Vi kan se att det har effekt men vi vet inte på vilket sätt och vi vet inte exakt vilka av substanserna som är verksamma, säger Anne Cooke.
Förklaringen till att extraktet förmår förhindra diabetes hos mössen är att balansen mellan Th1- och Th2-cellerna återställs.
Grundforskning
Självklart återstår ännu mycket innan Anne Cookes forskning skulle kunna få någon praktisk tillämpning vid typ 1 diabetes hos människor. Flera olika behandlingar som stoppar sjukdomen hos NOD-mössen har senare visat sig inte fungera på människor.
Identifiera substansen
Nästa steg för forskargruppens på universitetet i Cambridge är att söka identifiera den eller de betydelsefulla substanserna i maskextraktet och att sedan framställa det i ren form som med säkerhet inte gör skada. Först därefter kan försök på människor bli aktuellt.
Autoimmunitet allt vanligare
Vad hennes forskning, och många andras, har visat är att hygienhypotesen kan vara en del av förklaringen varför typ 1 diabetes och andra autoimmuna sjukdomar blir allt vanligare.
Den skulle också förklara varför sjukdomarna är vanligare i industrialiserade och för immunsystemet på många sätt renare samhällen.
Text: Tord Ajanki
Bild: Medical RF
Källa: Juvenile Diabetes Research Foundation
Läs mer på diabetesportalen.se