- Biologisk ingenjörskonst på mikronivå, kallar Olle Korsgren arbetet med kapseln.
Han är professor i transplantationsimmunologi i Uppsala och en av uppsalaforskarna i EXODIAB, samarbetsprojektet mellan diabetesforskare på universiteten i Uppsala och Lund.
Avlägsna det främmande
Det största problemet vid alla transplantationer är avstötning, immunförsvarets arbete med att avlägsna det nya, det främmande. Därför måste alla transplanterade livet ut ta läkemedel som dämpar immunförsvaret. Behandlingen har flera allvarliga biverkningar.
Trots medicineringen fortsätter immunsystemets angrepp på de transplanterade betacellerna och detta leder ofta till att patienten efter några år åter blir beroende av insulinsprutor.
Behöver syre och näring
En annan svårighet vid celltransplantationer är att cellerna snabbt behöver syre och näring via kroppens finaste blodkärl, kapillärerna.
När ett helt organ transplanteras, till exempel en njure, syr operatören fast blodkärl för blodkärl så att mottagarens blod försörjer organet. När de cellöar där de insulinproducerande betacellerna finns ska transplanteras har de hittills sprutas direkt in i blodbanan för att fastna i levern. I bästa fall, om de får tillräcklig försörjning, börjar de utsöndra insulin.
Direkt in i muskeln
Nu har uppsalaforskarna visat att nybildningen av blodkärl till cellöarna fungerar bättre om de istället transplanteras till en muskel på underarmen.
- I djurförsök var antalet blodkärl inne i cellöarna jämförbart med normala öar i bukspottkörteln och det är en klar förbättring, konstaterar Olle Korsgren.
Metoden har också testats på patienter och resultaten tyder på att den fungerar lika bra som i djurförsöken.
Ett nytt endokrint organ
- Vi har börjat få en ny syn på hur vi ska göra, säger Olle Korsgren och berättar om målsättningen är att konstruera en skyddande kapsel, ett nytt endokrint organ, runt cellöarna.
Tanken är att kapselns hölje ska stänga ute immunsystemets fientliga celler men ändå kunna släppa ut insulin till blodbanan.
- Kunde vi freda cellöarna från immunsystemet och slippa de immunhämmande läkemedlen vore det ett mycket stort steg framåt, konstaterar Olle Korsgren.
Konstgjorda kapillärer
Kapseln ska också underlätta cellöarnas försörjning av blod- och näringsämnen. Konstgjorda kapillärer ska växa runt mycket små skelett av en speciell sorts plast, så kallade polymerer. Tillväxten ska stimuleras med hjälp av hormoner.
- En annan fördel med en inopererad kapsel i armen är att det är lättare att följa vad som händer med den jämfört med cellöar i levern och skulle något gå fel är den lätt att ta ut, säger Olle Korsgren.
Valkar i nävarna
Främmande ämnen i kroppen omsluts av en hård bindväv. Olle Korsgren exemplifierar med vad som händer med en sticka i fingret som sitter kvar. Också en kapsel i en muskel i armen löper risken att omslutas av bindväv.
- Vi tror att detta beror på de små nötningarna mot andra kroppsvävnader, ungefär som när man får valkar i nävarna.
Från mjukt till hårt
Ett sätt att undvika detta är att placera kapseln på ett ställe där rörelserna är mindre än i en muskel.
- Ja, flytta från mjuk till hård vävnad. Vi testar att placera kapseln i bäckenet på gris. Den del som går in i benmärgshålan har dessutom bra blodförsörjning, säger Olle Korsgren.
Ingenjörskonst på mikronivå
Att det handlar om ingenjörskonst på mikronivå förstår man när den mängd insulinproducerande celler, ungefär två miljarder, som en frisk person har inte motsvarar mer än ungefär en halv milliliter i volym. Tillsammans väger cellerna ett gram.
Den kapsel uppsalaforskarna arbetar med är ungefär en centimeter hög och har en diameter på en halv centimeter.
Text: Tord Ajanki
