Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Jojo-bantning försämrar stresshantering och ökan matsuget

Att banta och gå ned i vikt och sedan upp och sedan ned igen – så kallad jojo-bantning – inte är hälsosamt är känt. Nu har amerikanska forskare i djurförsök kartlagt varför.

Fynden som publicerats i tidskriften The Journal of Neuroscience skulle kunna förklara varför människor som flera gånger misslyckats med att behålla en viktnedgång får det allt svårare för varje nytt försök.
Forskarna jämförde beteenden, hormonhalter och genetiska förändringar hos möss som hade utsatts för jojo-bantning med andra möss som inte hade haft någon särskild diet.

Ned men ännu mer upp

Under den tre veckor långa bantningsperioden, mössens kaloriintag reducerades med 25 procent, tappade de mellan 10 och 15 procent av kroppsvikten. Ungefär samma viktminskning som människor som bantar intensivt uppnår.
Fenomenet att snabba viktnedgångar följs av uppgångar, vilka dessutom ofta blir högre än ursprungsvikten är väl känt bland människor.
Det är också känt från försök med många olika slags djur att en livslång restriktion av kalorier förlänger livet med upp till 50 procent.
Däremot är inte mycket känt om konsekvenserna av jojo-bantning.

Föredrog fet mat

Jämfört med de andra mössen hade de som hade utsatts för jojo-bantning förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol. De hade också ett avvikande beteende som forskarna tolkade som depression.
Det visade sig också att när kosten släpptes fri även för ”bantargruppen” föredrog de fetare mat mer än de andra även sedan de återfått den ursprungliga kroppsvikten.
Det var som om mössen hade ett minne av den tidigare viktnedgången och sökte skydda sig mot liknande upplevelser genom att överäta fetrik mat.

Påverkade arvsmassan

När bantar-mössens DNA undersöktes upptäckte forskarna att flera av de gener som har med regleringen av stress och ätvanor hade förändrats. Generna hade fått så kallade epigenetiska förändringar, det vill säga faktorer i miljön som förändrar genernas budskap. Också epigenetiska förändringar är kända bland människor. Bland kan olika sorts kost orsaka epigenetiska effekter.
Hos mössen kvarstod förändringarna även när mössen hade återfått sin ursprungliga kroppsvikt och hade en normal kost.

Omprogrammerade

Det är känt att stress av olika slag kan öka suget efter fet mat hos människor.
- Resultaten pekar på att dietrestriktioner inte bara ökar stressnivåerna, vilket gör det svårare att banta, utan att de faktiskt ”omprogrammerar” hjärnan och hur den reagerar på framtida stress och känslomässigt överdrivet begär av föda, säger en av forskarna som utfört undersökningen, Tracy Bale från universitetet i Pennsylvania, USA, till Science Daily.

Motverka stress vid bantning

Forskargruppen föreslår att framtidens läkemedel för viktminskning kanske skulle kunna rikta sig mot och dämpa de stressrelaterade mekanismer som uppstår vid bantning.
I en kommentar till undersökningen håller Jeffrey Zigman, University of Texas Southwestern Medical Center, som inte deltagit i den nu publicerade undersökningen med om slutsatsen.
- Studien understryker den svåra väg bantande människor ofta möter. Sannolikt skulle den bli enklare om även stressmomentet under viktminskningen kunde motverkas.

Text: Tord Ajanki