– I detta skede tittar vi inte efter om behandlingen minskar risken för hjärtinfarkt utan efter biomarkörer som man kan använda för att följa effekterna, säger Jan Nilsson, professor i experimentell hjärt- och kärlforskning på LUDC.
I 15 år har han arbetat med att utveckla en behandling mot hjärtinfarkt som bygger på principen att mobilisera kroppens eget immunförsvar mot åderförfettningar i blodkärlen.
Steget från laboratorieanalyser och djurförsök till test på människa är stort och avgörande.
Immunsystemet reagerar
Arbetet började med iakttagelsen att patienter som haft hjärtinfarkt och stroke har höga halter av antikroppar mot det farliga blodfettet LDL-kolesterol som om det lagras in i blodkärlens väggar efter en tid oxiderar (härsknar).
– Antikropparna är ett bevis för att immunförsvaret reagerat mot oxiderat LDL, konstaterar Jan Nilsson.
Tanken att utveckla metoder som stöttar immunförsvarets arbete låg inte långt borta.
Farliga instabila plack
Oxiderat LDL är en viktig byggsten i plack i blodkärlets vägg. Ju större fettkärna placket har desto mer instabilt och farligt blir det. Två saker kan hända, antingen drar blodflödet loss placket från sin plats vilket kroppen tolkar som en bristning av blodkärlet. För att reparera skadan bildas ett blodkoagel på platsen vilket kan täppa till kärlet. Sker det i hjärtats tunna kranskärl är infarkten ett faktum.
Om det instabila placket sitter i de grövre halspulsådrorna kan delar av det följa med blodbanan upp till hjärnan och fastna i ett trängre blodkärl och orsaka stroke.
Kraftfull effekt
När det var gjort följde djurförsök för att undersöka principen om det går att förstärka immunsystemets reaktion mot oxiderat LDL genom att injicera strukturerna.
– Djurförsöken visade att vi var på rätt väg. Mössens immunförsvar reagerade på de antikroppsframkallande LDL-delarna och reaktionen var också mycket verkningsfull. Graden av ateroskleros (fettinlagringar) i blodkärlen mer än halverades, säger Jan Nilsson.
Vaccin eller antikroppar
Det finns två tänkbara principer för en behandling. Den ena är att ge patienten LDL-strukturer som stimulerar immunsystemets produktion av antikroppar. Det är den principen de flesta vacciner bygger på. Den andra är att ge patienten färdiga antikroppar som man gör vid exempelvis gammaglobulinbehandling.
– Vi arbetar med båda principerna. Eftersom det tar några veckor innan antikroppsbildningen tar fart kan man tänka sig att ge färdiga antikroppar som en akutbehandling till patienter med väldigt instabila och farliga plack, säger Jan Nilsson.
Finna nya biomarkörer
Det första försöket på människor, som startade i Danmark i januari i år, bygger på antikroppsbehandling. 80 personer som har höga blodfettsnivåer deltar.
– Förutom säkerhetsprofilen vill man se hur olika biomarkörer påverkas, till exempel vad som händer med plackens storlek och stabilitet. De låga nivåer av oxiderat LDL som finns i blodet borde också sjunka, säger Jan Nilsson och berättar att resultaten av undersökningen blir klara om några månader.
Om de är positiva väntar större undersökningar med fler patienter och möjligen en helt ny akutbehandling mot instabila farliga plack.
Vanligaste dödsorsaken
Den andra principen är ett vaccin som sätter igång patientens egen produktion av antikroppar. Arbete med att ta fram det slutgiltiga vaccinet pågår i USA. Därefter ska säkerhetsstudier på djur genomföras.
– Inom ungefär ett år är vi nog framme vid de första testerna på människa för denna variant, säger Jan Nilsson.
Hälften av alla svenskar dör i sjukdomar som orsakas av fettinlagringar i blodkärlen, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. En behandling som förebygger uppbyggnaden av farlig plack skulle få mycket stor betydelse.
Text: Tord Ajanki
Läs mer på diabetesportalen om Jan Nilssons arbete för en ny behandling mot ateroskleros.