Det är en grupp franska forskare som systematiskt utvärderat hur driftsäkra moderna insulinpumparna är.
Enligt forskargruppen har tillförlitligheten hos insulinpumparna inte undersökts de senaste två decennierna trots att det blivit allt vanligare att diabetespatienter använder pump.
Välinformerade patienter
I utvärderingen ingick 640 pumpar vilka användes av 252 vuxna typ 1 diabetiker mellan åren 2001 och 2007. Patienterna fick själva välja mellan fyra vanliga pumpmodeller.
Alla patienter fick instruktioner om och utbildning i hur pumpen fungerar och hur insulinbehandlingen ska genomföras på samma sätt som alla nya pumpanvändare i Frankrike får. Dessutom hade patienterna i undersökningen tillgång till en hjälptelefon dygnet runt om problem skulle uppstå.
Vidare kontaktades patienterna minst fyra gånger per år för att kontrollera att de hade förstått hur pumpen skulle skötas.
Bara när pumpen har skulden
- Våra resultat bygger på krångel med pumpen i sig, inte på skador på grund av kraftiga stötar och liknande och inte heller på grund av att pumpen använts på ett felaktigt sätt, skriver forskarna och förklarar att de kriterier de satte upp för när pumpkrångel hade kliniska konsekvenser för patienterna var; blodsockervärden över 13,2 mmol/l, ketoner som indikerar att sockervärdet varit så högt att blodets pH sjunker, för låga blodsockervärden och behov av sjukhusinläggning.
Vanligt med totalhaveri
Under studieperioden krånglade drygt en tredjedel, 36 procent eller 232 pumpar. I medeltal inträffade haveriet efter 15 månader.
Bland de 232 episoderna var det 21 smärre defekter, till exempel att panelbelysningen slutade fungera.
Vid 66 andra tillfällen var alarmet ur funktion och vid 42 hade pumpen så allvarliga mekaniska problem som den måste bytas ut.
Allvarligast var att vid 103 tillfällen, 44 procent av alla episoder, slutade pumpen helt att fungera.
Ändå ingen allvarlig skada
Drygt hälften av patienterna var med om ett pumphaveri, de flesta förlöpte dock utan allvarliga konsekvenser för patienten.
Av de 232 fallen med pumpkrångel ledde 40 till för höga blodsocker, tio av dem till ketonkroppar i blodet. En patient hade en svår insulinkänning, som troligen berodde på att pumpen överdoserade insulin.
Ingen behövde läggas in på sjukhus på grund av pumpproblem.
Viktigt vara observant
- Huvudfyndet i vår undersökning är att pumphaverier fortfarande är vanliga. Resultaten tyder också på att pumpkrångel inte är mer ovanliga eller ens mindre allvarliga än tidigare rapporter från 1980-talet, skriver forskarna och konstaterar att det är viktigt att de patienter som använder insulinpump får tillräcklig utbildning och att de är observanta på såväl pumpfunktion som blodsocker.
Text: Tord Ajanki
Undersökningen är publicerad i tidskriften Diabetologia
Havererande insulinpumpar fortfarande vanligt
Allt fler använder insulinpump och allt fler får bättre blodsockerkontroll med pump. Men trots att de nu funnits i mer än 25 år är haverier eller krångel vanligt.