Vi har alla ett intresse av medicinska framsteg. Dagens och morgondagens patienter behöver resultaten som biobanksforskningen kan ge för sin vård och behandling. Därför är det viktigt att fråga sig om förutsättningarna för att forska kan förbättras.
Naturlig del av sjukvården
Den 6 oktober försvarar Joanna Stjernschantz Forsberg från Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) sin avhandling ”Biobank Research – Individual Rights and Public Benefit”. I avhandlingen föreslår hon att forskning som använder sig av sparade prover och data skall ses som en naturlig del av sjukvården, istället för något farligt som människor måste skyddas från:
Fara om forskningen hindras
– Ofta utgår man från att reglering är nödvändig för att skydda personerna som deltar. Men det är viktigt att komma ihåg att människor också utsätts för risker om forskningen hindras, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.
I sin avhandling argumenterar hon för att det skall vara lättare att bedriva medicinsk forskning som bara medför minimala risker. Det gäller till exempel när sparade prover och data används.
Ett socialt kontrakt
– Vi har alla ett intresse av forskning eftersom vi inte vet vilken sjukvård vi eller de som står oss nära kommer att behöva i framtiden, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.
En central slutsats i avhandlingen är att vi har en moralisk plikt att acceptera att våra sparade prover och data används i forskning. Enligt Joanna Stjernchantz Forsberg kan den här plikten ses som ett socialt kontrakt som är grundat i egenintresse.
Individens rättigheter
– Eftersom plikten inte är baserad på en idé om solidaritet och andras välfärd kan den inte avfärdas med invändningen att individens rättigheter väger tyngre än samhällsnyttan, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.
Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet