Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Förstärkt förtroende för forskningen

Enligt den ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet som frågat allmänheten om hur de ser på forskningen har förtroendet för forskare vid universitet och högskolor åter ökat efter en kraftig nedgång 2010. I allmänhetens ögon ligger medicinsk forskning bäst till.
Enligt rapporten blir de som tycker att vetenskap och teknik är för svårt att förstå allt färre.

”Attitydmätningar är alltid en ögonblicksbild, och nyhetsflödet strax före de två mättillfällena 2010 och 2011 har sannolikt bidragit till variationerna. Veckorna före 2010 års mätning presenterades och debatterades en mycket kritisk granskning av FNs klimatpanel IPCC.
Strax före 2011 års mätning tillkännagavs årets Nobelpriser. Forskare är en av de yrkesgrupper som åtnjuter högst förtroende bland dem som varit med i undersökningen genom åren.” står det i rapporten.

Andra intressen och fusk

”Förtroendet för forskare svänger över de tio år Vetenskap & Allmänhet (VA) kan överblicka.
Förtroendet verkar alltså påverkas relativt lätt – men av vad? Vilka slags nyheter eller händelser inverkar negativt på attityderna?
De svarande i VA-barometern tror att den viktigaste orsaken till ett fallande förtroende är uppfattningen att forskare ibland tar hänsyn till andra intressen än de rent vetenskapliga. Därnäst kommer fusk i forskning.”

 

Image name: lab211_red_02.jpg

 

Minskande respekt för forskning

”Tre av tio instämmer i att vetenskap och teknik är för svårt för de flesta att förstå. Över åren instämmer allt färre i den uppfattningen. I vissa grupper är dock andelen som anser vetenskap och teknik vara för svårt betydligt högre, framför allt bland dem med enbart
grundskoleutbildning, i arbetaryrken och som är över 60 år.”

Högst förtroende för medicin

”Förtroendet för forskning varierar starkt mellan olika områden. Medicinsk forskning åtnjuter högst förtroende bland allmänheten, medan utbildningsvetenskap och humaniora ligger lägst.”
”Medicin uppfattas som mycket vetenskapligt av nästan alla, medan historia, filosofi och religionsvetenskap anses vetenskapligt av mellan 20 och 40 procent.”

Satsa på Nobelprisforskning

Fyra av tio menar att Sverige borde satsa mer på forskning som kan ge Nobelpris. Bara två av tio instämmer inte alls i det. Den äldsta åldersgruppen instämmer i högst grad, medan skillnaderna i övrigt ärsmå mellan olika grupper.
Tre av tio menar att forskare oftast är bra på att förklara sina resultat för allmänheten. De med enbart grundskoleutbildning och den äldsta gruppen instämmer oftare än andra, men skillnaderna mellan kön och åldersgrupper är små.

Källa: Vetenskap & Allmänhet