Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Effektivare screening för typ 1-diabetes med enkelt blodprov

En kvinna lämnar blodprov på en forskningsmottagning.
I många länder är det framför allt inom forskningsprojekt som deltagare screenas för typ 1-diabetes.

Inom diabetesforskningen screenas personer som är i riskzonen för att utveckla typ 1-diabetes. Dagens metod innebär att det tas flera blodprov vid varje besök. Ett internationellt forskarlag har nu upptäckt att det går att följa upp risken för sjukdom med ett enkelt stick i fingret.

Både barn och vuxna kan få typ 1-diabetes, som kräver behandling med insulin hela livet. Symtomen kan utvecklas under lång tid och kan ibland vara svåra att lägga märke till. De metoder som har etablerats inom forskningen för att upptäcka förstadier till typ 1-diabetes är resurskrävande. Ett internationellt forskarlag har nu utvecklat ett test som gör att det går att förutsäga sjukdomen på ett enklare sätt.

– I stället för att lämna en större mängd blod genom en ven i armen varje gång räcker det med ett stick i fingret per besök. Det kommer att innebära mindre obehag för personer som screenas för typ 1-diabetes säger Åke Lernmark, senior professor i experimentell diabetes vid Lunds universitet och korresponderande författare för studien.

Följer utvecklingen

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia och bygger på data från deltagare upp till 45 år i studierna DPT-1, Trialnet, Teddy och Fr1da. Samtliga deltagare hade nått det första eller andra stadiet av typ 1-diabetes. En diagnos brukar ställas först på tredje stadiet. 

För att avgöra var på utvecklingskurvan forskningsdeltagare befinner sig görs glukostoleranstester (OGTT) ett par gånger om året. Vid ett sådant test kommer personen fastande till mottagningen och får lämna ett blodprov som anger utgångsvärdet. Sedan får personen dricka en lösning med glukos. Därefter tas nya blodprov efter 30, 60, 90 och 120 minuter för att se hur blodglukosvärdet utvecklas. 

Störst precision

Forskarna har jämfört ett stort antal glukostoleranstester som hade gjorts över flera års tid på sammanlagt omkring 3500 individer. Analyserna visade att det blodprov som togs två timmar efter glukoslösningen kunde förutse risken för att få diagnosen typ 1-diabetes med störst precision. 

– Vi har länge trott att vi behöver ta blodprov med täta intervaller för att göra en så bra analys som möjligt, men det var tvåtimmarsvärdet som bäst talade om för oss att en person var på väg att få sin diagnos. Jag och mina forskarkollegor blev väldigt förvånade över det här, säger John Wentworth, huvudförfattare verksam vid Royal Melbourne Hospital och Walter and Eliza Hall institute i Australien. 

Screening för typ 1-diabetes ökar i länder som USA. I Sverige är det framför allt inom olika forskningsprojekt som metoden används för att förutse sjukdomen. Ett sådant exempel är den svenska delen av den internationella Teddy-studien, som bekostas av den amerikanska hälsovårdsmyndigheten (NIH). Sverige har inget screeningprogram för personer som är i riskzonen för att få typ 1-diabetes. 

– Den svenska sjukvården screenar inte för sjukdomar som inte går att förebygga, förhindra eller bota. Du kan visserligen inte bota diabetes med insulin, men en tidig upptäckt av sjukdomen minskar risken för komplikationer, Åke Lernmark, som är verksam vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC).

Viktig kunskap

Typ 1-diabetes som inte är tillräckligt behandlad kan leda till höga blodglukosvärden. Det kan i sin tur leda till ketoacidos, som kan bli livshotande om det inte behandlas. I Teddy-studien screenas barn som är i riskzonen och de som är på väg att utveckla typ 1-diabetes upptäcks i ett tidigt skede.  

– Många av föräldrarna är så tacksamma för de är beredda när sjukdomen kommer. Vi har föräldrar som säger ”Tack vare Teddy har vi sluppit sitta på akuten med ett barn som har blivit riktigt sjukt i ketoacidos”, säger Åke Lernmark,  som är vetenskapligt ansvarig för Teddy-studien i Sverige. 

Den förenklade screeningmetoden kommer att vara till hjälp för forskarna i arbetet med att lära sig mer om hur sjukdomen utvecklas. Kunskapen är viktig för det strategiska forskningsområdet Exodiab vid Lunds universitet. Exodiab har som mål att förebygga och bota diabetessjukdomar. 

– Nu har vi hittat en metod som gör det enklare att screena, vilket kommer att spara mycket tid och resurser för oss. Vi hoppas att det kan skynda på vårt arbete med att hitta ett läkemedel som kan stoppa sjukdomen från att bryta ut, säger Åke Lernmark, som är en del av forskningsmiljön Exodiab.
 

Studien i Diabetologia

Artikeln "Simplifying prediction of disease progression in pre-symptomatic type 1 diabetes using a single blood sample" är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia, augusti 2021, DOI: https://doi.org/10.1007/s00125-021-05523-2

Typ 1-diabetes

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska ta upp socker (glukos) från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat att tillverka insulin och personen får för mycket glukos i blodet. Det finns inget botemedel mot typ 1-diabetes. En person som har diabetes typ 1 behöver kontrollera sitt blodglukos och ta insulin.
Sjukdomen delas ofta in i tre stadier. Personer på första stadiet har inga symtom på sjukdomen, men två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar. Individer på andra stadiet har två eller flera sådana autoantikroppar, inga symtom på sjukdomen men nedsatt glukostolerans. Personer med två eller flera diabetesrelaterade autoantikroppar och symtom på sjukdom befinner sig på tredje stadiet. Det är först då som diagnos kan ställas. 
De diabetesrelaterade autoantikropparna bildas mot insulin, GAD65, IA-2 eller ZnT8. Det är fyra olika proteiner i betacellerna som det egna immunsystemet attackerar vid typ 1-diabetes.  
 

Korta fakta om studien

Ämne: Typ 1-diabetes (så kallad autoimmun diabetes)
Forskningsområde: Klinisk forskning
Typ av publicering: Peer review-granskad publikation
Studiedesign: Kvantitativ studie, forskarinitierad studie, statistiska samband
Experimentell undersökning: In vivo
Observationsstudie: Prospektiv, longitudinell, friska frivilliga
Antal grupper i studien: Fyra grupper. 601 individer från DPT-1, 2684 personer från Trialnet (TN-01), 209 personer från Teddy och 80 individer från Fr1da. 
Antal forskningspersoner i studien: 3574. 

 

Foto på forskaren.

Kontakt

Åke Lernmark, senior professor i experimentell diabetes vid Lunds universitet
+46 40 39 19 01
+46 706 16 47 79
ake [dot] lernmark [at] med [dot] lu [dot] se