Forskarna undersökte matvanorna hos cirka 27 000 personer i åldern 45 till 74 år från ”Malmö kost cancer”-studien på 1990-talet, varav 60 procent var kvinnor. Av deltagarna hade drygt 10 procent, eller 2 860 personer, 20 år senare insjuknat i typ 2 diabetes.
- Vi såg inte något tydligt samband mellan totalt intag av mejeriprodukter och typ 2 diabetes, men när vi delade upp mejeriprodukter efter fetthalt så verkade de som åt mycket feta mejeriprodukter ha lägre risk att insjukna än de som inte gjorde det, säger Ulrika Ericson som gjort studien.
De som åt mycket fet yoghurt och fil samt grädde hade mindre risk att insjukna i typ 2 diabetes, men inte de som åt mejeriprodukter med låg fetthalt, som lättyoghurt och lättmjölk.
Hög köttkonsumtion var kopplat till ökat insjuknade i typ 2 diabetes. Detta samband var oberoende av köttets fetthalt.
Mättat eller fleromättat fett?
Högt intag av mättat fett har länge ansetts ohälsosamt, medan enkelomättat och fleromättat fett tillskrivits positiva egenskaper. Man har framför allt hänvisat till negativa effekter på blodfetter, men även där har bilden på senare tid blivit lite mer nyanserad. Istället för att fokusera på mättat fett som en enda exponering, intresserar sig forskarna numera istället för olika källor till det mättade fettet, eller hela kostmönster.
- Både kött och mejeriprodukter innehåller mättat fett. Många mättade fettsyror finns i både kött och mejeriprodukter, medan andra är vanligare i mejeriprodukter. Denna skillnad kan vara en av anledningarna till att de flesta studier visat att de som äter mycket kött har större risk att insjukna i typ 2 diabetes i de flesta studier, medan de som äter mycket mejeriprodukter verkar ha lägre risk, säger Ulrika Ericson.
Många faktorer spelar in
Att studera matvanor är komplicerat, och även om forskarna anser sig ha kostdata med hög kvalitet, så kan det finnas många andra faktorer som spelar in.
- Vi kan inte utesluta att andra komponenter i till exempel yoghurt och grädde kan ha haft betydelse för våra resultat. Vi har tagit hänsyn till många kost- och livsstilsfaktorer i våra analyser, såsom fermentering, kalcium, D-vitamin och fysisk aktivitet, men även faktorer som vi inte lyckats mäta kan vara gemensamma för de personer som äter mycket feta mejeriprodukter.
Studien bygger dessutom på uppgifter som deltagarna själva rapporterat in.
Många har svårt att ge tillförlitlig information om vad de brukar äta, speciellt gäller detta överviktiga och de med instabila matvanor.
- Visserligen blev våra samband något svagare när vi tog hänsyn till detta, men våra observationer vad gäller fet yoghurt, fil, grädde och rött kött kvarstod, säger Ulrika Ericson och fortsätter:
- Våra resultat antyder att man inte kan stirra sig blind på fett utan mer tänka på vilka livsmedel man äter. Många livsmedel kan samtidigt innehålla komponenter som är mer eller mindre gynnsamma för hälsan och det är summan av kardemumman som räknas.
Sara Liedholm
Fotnot: Resultaten presenteras av Ulrika Ericson vid den årliga diabeteskonferesen EASD som i år äger rum i Wien den 15-19 september. Undersökningar som presenteras på konferenser och kongresser är i regel inte publicerade i någon vetenskaplig tidskrift. Detta innebär att de ännu inte är granskade av oberoende experter.