Betacellerna producerar insulin som hjälper cellerna att ta upp energi i form av socker i blodet. Betacellerna i sin tur tillverkas i bukspottkörteln, en mjuk körtel, 15-20 cm lång som ligger bakom magsäcken. Den är rik på blod och extremt svår att skära i. För att komma åt de åtråvärda betacellerna kan man därför bara studera bukspottkörtlar från avlidna. Möjligheten att studera mänskliga celler har gett forskarna nya insikter då experiment visat att många funktioner i många fall skiljer sig mellan människor och djur.
Cellerna plockas ut och renas
När en donator dör tas bukspottkörteln om hand och förs till Uppsala. Där genomgår den en process som innebär att de insulinproducerande betacellerna plockas ut. Betacellerna tillverkas i små ansamlingar, de sk Langerhanska öarna, som sedan renas och kvalitetsbestäms i laboratoriet. De öar som inte används för transplantationer, skickas med bud till forskare inom det nordiska samarbetet, bland annat till Lunds universitets Diabetescentrum. Där tas de emot av koordinatorn för det humana vävnadslaboratoriet (Human Tissue Lab), Ulrika Krus, som renar upp dem ytterligare innan hon delar upp dem och distribuerar dem vidare till de olika forskarna.
Fler vävnader att studera
- Vi kommer nu att utöka vårt samarbete att även omfatta andra vävnader som är intressanta för diabetesforskning, såsom muskel-, lever- och fettvävnad samt vävnader från blodkärl, lymfkörtlar och mjältar som används för att studera diabeteskomplikationer och typ 1 diabetes. Men betacellerna är fortfarande det viktigaste materialet vi har att tillgå, säger hon.
Sara Liedholm
Mer om Human Tissue Lab: