Forskare från Lawrence Livermore National Laboratory i Kalifornien har använt de atmosfäriska sprängningarna av atomvapen på 1950- och 60 talen och mätt halten av kol-14 i betaceller hos tio individer. Mätningarna visar när cellerna bildades.
Sönderfaller i bestämd takt
Allt levande, såväl växter som djur, tar upp kol-14 ur atmosfären. När organismen dör upphör upptaget och sedan sönderfaller det i en bestämd takt. Den kända halveringstiden är drygt 5 700 år.
Mätning av kol-14 används flitigt av arkeologer för att åldersbestämma fornlämningar och fossil.
Kärnvapensprängningar
Den kol-14 metod som kan användas i ett kortare tidsperspektiv bygger på de provsprängningar av kärnvapen som stormakterna under 1950- och 60-talen utförde högt uppe i atmosfären. En konsekvens av dem blev att halten kol-14 ökade dramatiskt, den så kallade bombpulsen.
Kolet spreds jämnt över hela jordklotet och har sedan dess minskat relativt snabbt och i en takt som är känd. Den snabba minskningen bror inte på kolets halveringstid utan att kolet tas upp av världshaven.
Cellens födelse
Halten kol-14 i en enskild cell visar när den föddes. Bland de tio personerna i åldrarna 17 till 74 år i den nu publicerade undersökningen var två under 20 år. De hade båda nybildade insulinproducerande betaceller. Ingen av de åtta andra som var över 30 år hade det.
- Alltså upphör nybildningen av betaceller ungefär i 30-årsåldern, säger Bruce Buchholz, en av forskarna bakom undersökningen, till Science Daily.
Undersökningen är utförd på betaceller från endast tio personer och sannolikt finns det individuella skillnader mellan olika individer.
Både ja och nej
Frågan om människans betaceller överhuvud förökar sig, till skillnad från många djurslag som används i diabetesforskningen, har länge diskuterats bland forskarna.
Den nu publicerade undersökningen ger båda lägren rätt. Ja, mänskliga betaceller delar sig men bara de första 30 åren av livet.
Inga nya ersättare
Den begränsade tiden för betacellsdelning kan vara en av orsakerna till att typ 2 diabetes blir vanligare med stigande ålder. Eftersom betaceller dör, och inte ersätts av nya, blir det till sist en så stor brist att de kvarvarande cellerna inte längre klarar att hålla blodsockret på en normal nivå.
För många ökar dessutom kroppsvikten med stigande ålder vilket ställer ännu hårdare krav på betacellerna. Typ 2 diabetes och övervikt har ett mycket starkt samband.
Bota typ 1 diabetes
Nybildningen av betaceller innebär också att om det fanns en effektiv behandling som stoppar den autoimmuna process som gör att betacellerna förstörs vid typ 1 diabetes skulle sjukdomen vara möjlig att bota.
Upphör förstörelsen av betaceller skulle det successivt bildas nya, i vart fall hos personer under 30 år. När antalet celler är stort nog för att kunna producera tillräckligt med insulin har patienten inte längre diabetes.
Text: Tord Ajanki