Fråga: Vad är speciellt med typ 2 diabetes hos unga?
Fortfarande mycket ovanligt i Sverige trots att barn är betydligt tyngre och oftare feta än för ett par decennier sedan. Sannolikt finns en del odiagnostiserade, då symtomen oftast är smygande, precis som hos vuxna. Det är ofta fråga om både ärftlighet, uttalad fetma, påtagligt nedsatt fysisk aktivitet, ibland psykosocial stress. Härtill förmodligen okända mekanismer. Mycket svårt att åstadkomma den livsstilsförändring som krävs och brist på studier som möjliggör adekvat medicinering.
Fråga: Når de ”vägs ände” när det gäller behandling långt tidigare än vuxna/äldre som insjuknar?
Egentligen inte, även om som sagts ovan livsstilsförändring ofta är mycket svår då barnen själva inte på samma sätt som vuxna kan styra över sin livsstil. Dessutom finns väldigt få studier gjorda på barn och ungdomar med Typ 2 diabetes, så bland läkemedelen används hittills nästan enbart Metformin (den vanligaste behandlingen av vuxna). Det behövs studier för att användning av moderna läkemedel, både GLP-1 och DPP-4 hämmare, ska kunna användas
Fråga: Vilken typ av behandling ges idag?
Initialt får nog åtskilliga av dessa barn insulin. Då de äntligen kommer till sjukvården så har flera av dem så uttalade symtom att man inte kan avgöra om det är Typ 1 eller Typ 2 diabetes, När det sedan visar sig att de inte har autoantikroppar ( i varje fall sällan), och dessutom mycket högt C-peptid (egen insulinproduktion), om det mäts, och inte de gener som associeras till Typ 1 diabetes så ställs diagnosen.
Ibland får de då fortsätta med insulin , eller så görs försök till viktreduktion, stimulans till ökad fysisk aktviitet, psykosocialt stöd, och som läkemedel främst metformin.
Fråga: Är förekomsten av typ 2 hos unga i Sverige känd, i så fall vet man om den ökar?
Får väl anses någorlunda känd, men vi vet inte hur många med Typ 2 diabetes som är odiagnostiserade. Enligt BDD bara cirka en procent av de som får diagnosen diabetes under 18 år. Det har inte varit någon nämnvärd ökning under senare år, i motsats till vad som setts i exempelvis USA.
Fråga: Det primära syftet med studien? Enbart kartläggning av förekomst eller också kliniskt inriktad mot behandling.
Vi (Barn och Ungdomssjukhuset i Linköping och Drottnings Silvias Barnsjukhus i Göteborg) deltar i en internationell studie där vi vill pröva DPP-4 hämmare (Sitagliptin) hos barn och ungdomar med Typ 1 diabetes. Den behandlingen är förmånlig på flera sätt jämfört med insulin. Det är en tablettbehandling. Det är ingen risk för blodsockerfall eftersom insulinskretionen bara stimuleras när blodsockret är för högt. Detta ger en chans till viktminskning.
Fråga: Man hör ibland att typ 2 hos unga ofta är förknippad med annat etniskt ursprung än europeiskt och/eller psyko-socio-ekonomiska problem (utanförskap) – ligger det något i det?
Den genetiska riskprofilen är mycket mer uttalad hos andra etniska grupper än kaukasier. Således har barn ifrån Afrika, Indien, Kina, Centralamerika och så vidare en mycket högre risk att få Typ 2 diabetes, även vid lägre BMI än barn med kaukasiskt ursprung.
Man kan således förvänta sig att vissa invandrargrupper i Sverige har ökad benägenhet att utveckla Typ 2 diabetes. Därtill är Typ2 diabetes, likväl som fetma, överrepresenterat i familjer med psykosociala problem, hos barn med andra handikapp, till exempel bokstavssyndrom.
Fråga: Är det då inte barnens fel att de fått typ 2 diabetes därför att de ätit för mycket och rör sig för lite?-
Det går aldrig att beskylla barn för att det är deras fel antingen det rör sig om fetma, Typ 2 diabetes, olycksfall, psykiska problem, infektioner och så vidare. Barn gör oftast så gott de kan i den livssituation de befinner sig. Vuxna har givetvis ett stort ansvar, men även här får man akta sig för att skuldbelägga, och hellre försöka förebygga och stödja.
Läs mer om studien, vilka som kan vara med och hitta forskarnas kontaktuppgifter
Barn och unga med ”åldersdiabetes”
Typ 2 diabetes hos barn och unga är fortfarande ovanligt i Sverige och vilken behandling som är bäst är inte helt utredd. Därför startar nu en internationell studie där forskarna vill undersöka hur mer moderna diabetesmedel bäst ska kunna användas.
diabetesportalen.se intervjuar Johnny Ludvigsson, professor och barnläkare i Linköping, och en av de som leder den svenska delen av studien.