– Det är fantastiskt att vi har antibiotika som hjälper oss att bekämpa infektioner, vilket räddar många liv. Samtidigt är det viktigt att förstå vilka eventuella nackdelar som kan finnas med antibiotikaanvändning. I vår nya studie har vi undersökt hur användning av olika typer av antibiotika kan kopplas till förändringar i tarmfloran på kort och lång sikt, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum.
Tidigare forskning har visat att antibiotika kan bidra till störningar i tarmfloran strax efter användandet, men konsekvenserna på lång sikt har till stor del varit okända. Observationsstudier har visat att användning av antibiotika kan kopplas till ökad risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer.
Kartläggning av tarmfloran
Marju Orho-Melander har samarbetat med Tove Fall, huvudansvarig forskare vid Uppsala universitet, kring artikeln som har undersökt hur tarmfloran påverkas vid antibiotikaanvändning. Forskarna analyserade läkemedelsregisterdata och gjorde en detaljerad kartläggning av tarmfloran hos 14 979 deltagare bosatta i Sverige, varav omkring 6 000 fanns i Malmö. Tarmfloran jämfördes mellan deltagare som hade fått olika typer av antibiotika och de som inte fått någon alls under olika perioder innan provtagning. Forskarna har sedan studerat hur artrikedomen i tarmfloran och dess sammansättning av bakterier kan ha påverkats upp till åtta år efter användningen av antibiotika.
– Våra fynd tyder på att det är viktigt med återhållsamhet eftersom artrikedomen tycks minska med varje kur, vilket tycks påverka tarmfloran i flera år. En minskad artrikedom av bakterier i tarmen har i tidigare forskning kopplats till flera sjukdomar, som obesitas, diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar, säger Marju Orho-Melander.
Tre preparat hade störst påverkan
Forskarlaget delade in antibiotika i elva klasser och såg att de tre klasserna klindamycin, fluorokinoloner och flukloxacillin hade störst påverkan på artrikedomen och kunde kopplas till störst minskning av arter.
Anna Larsson är doktorand i Marju Orho-Melanders forskargrupp och en av medförfattarna till artikeln. Hon är även specialist i allmänmedicin på en vårdcentral i Skåne och i sitt kliniska arbete följer hon särskilda rekommendationer för förskrivning av antibiotika.
– I studien ser vi att flera av de antibiotikasorter som påverkar tarmflorans artrikedom och sammansättning mest också tillhör de grupper som bidrar till antibiotikaresistens. Många läkare i Sverige är redan restriktiva kring förskrivning av till exempel klindamycin och fluorokinoloner, som i vår studie var bland de sorter som visade sig ge störst påverkan på tarmfloran, säger Anna Larsson.
Penicillin V gav minimal påverkan
Ett oväntat fynd för henne var att flukloxacillin, som i Sverige rekommenderas vid behandling av hudinfektioner och klassas som ett preparat med smalt spektrum, var en av de tre sorters antibiotika som hade störst påverkan på tarmfloran i studien. I länder som Sverige är sjukvården återhållsam med att förskriva antibiotika jämfört med vissa andra länder där det kan vara vanligare med förskrivning för mindre allvarliga infektioner.
– Infektioner som kan ha allvarliga konsekvenser om de inte behandlas ska sjukvården alltid behandla med antibiotika. Samtidigt ger våra fynd ökat stöd för att förskrivning av antibiotika ska ske med försiktighet. Om en läkare har möjlighet att välja mellan två sorters antibiotika kan det vara klokt att välja den sort som ger minst påverkan på tarmfloran, säger Anna Larsson.
Penicillin V, som i Sverige är ett rekommenderat förstahandsval vid behandling av vanliga infektioner, som öroninflammation, lunginflammation och halsfluss kunde i studien kopplas till små och snabbt övergående förändringar i tarmfloran.
Länk till pressmeddelandet om artikeln på Uppsala universitets webbplats
