En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.
Förlegade begrepp
Undersökningen visar också hur felaktiga de gamla begreppen ”barn- och ungdomsdiabetes” resperktive ”åldersdiabets” är.
För att få en riktig bild av diabetespanoramat i hela befolkningen i länet kontrollerades blodsockernivån på samtliga invånare som av någon anledning kom i kontakt med sjukvården under tre år.
De som hade för höga blodsockervärden undersöktes vidare för en eventuell diabetesdignos.
Bland diabetikerna, 1 630 personer, togs ytterligare prover för att säkerställa vilken typ av diabetes det var fråga om.
Typ 1 eller typ 2
Hade patienterna antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna i blodet, det vill säga en autoimmun form av diabetes, fick de diagnosen typ 1 diabetes.
Utan antikropper ställdes diagnosen typ 2 diabetes.
Vidare kontrollerades C-peptidnivåer i blodet hos samtliga för att mäta hur stor egen insulinproduktion patienten hade. De som inte hade antikroppar och över ett visst värde C-peptid fick diagnosen typ 2 diabetes.
Typ 1 – typiskt medelålders
Forskarna fann två toppar för insjuknande i typ 1 diabetes. Flest drabbades i åldersgruppen noll till nio år och 70 till 79 år. Nästan 60 procent av alla nyinsjuknade typ 1 diabetiker var över 40 år. Medelålder bland de vuxna som fick diagnosen typ 1 diabetes var 57 år.
Mycket höga sjukdomstal
De kronobergska siffrorna över hur vanligt typ 1 diabetes är bland de högsta i världen som någonsin rapporterats.
Också siffrorna för typ 2 diabetes var mycket höga. En förklaring kan vara att många patienter upptäcktes tack vare blodsockertestet. Utan det skulle de ha förblivit utan diagnos.
Gammal åsikt på skam
Resultaten ställer alltså åsikten om typ 1 diabetes som en sjukdom som i regel drabbar barn helt på skam.
– Det är känt att det finns vuxna som insjuknar i typ 1-diabetes, men man har trott att det rör sig om väldigt få personer över 40 år, kommenterar Maria Thunander, överläkare vid medicinkliniken i Växjö och en av forskarna bakom studien till tidningen Dagens Medicin.
Gammal tumregel håller inte
Innan det fanns möjlighet att mäta antikroppar i blodet och C-peptidnivåer fick läkarna förlita sig på sin erfarenhet och kliniska kunande.
En tumregel var att unga drabbas av typ 1 diabetes, äldre av typ 2 diabetes. Resultaten från kronobergsundersökningen visar att det knappast är en god tumregel.
Får fel diagnos
– Det finns en risk för att en stor andel vuxna med autoimmun diabetes inte får rätt diagnos i rutinsjukvården, säger Maria Thunander.
Bahandlingen vid nydiagnostiserad diabetes skiljer sig åt mellan de olika formerna. Typ 1 diabetiker startar med insulin. Typ 2, först med kost och motion, om inte det räcker diabetestabletter och om även de inte förslår insulin.
Riskerar fel behandling
Maria Thunander betonar i Dagens Medicn att inte alla som diagnostiserades med typ 1-diabetes var i akut behov av insulin, att den felaktiga diagnosen inte automatiskt innebär att patienten får fel behandling.
Få barn får typ 2 diabetes
Insjuknandet i typ 2 diabetes var vanligast i åldrarna 65 till 85 år. Medelåldern vid insjuknandet var 67 år och så gott som samtliga var över 40 när de insjuknade.
Bara fyra barn, två pojkar och två flickor i åldrarna 10 till 14 år, insjuknade i typ 2 diabetes.
Knappast heller BMI ger vägledning
En annan tumregel som inte längre håller är att typ 2 diabetiker är överviktiga och typ 1 diabetiker smala eller normalviktiga.
Resultaten från undersökningen visar att typ 2 diabetikerna vid insjuknandet i genomsnitt hade ett Body Mass Index på 28. De vuxna typ 1 diabetikerna på 26.
Det vill säga båda grupperna ligger inom ramen för måttlig övervikt.
Text: Tord Ajanki
Läs en sammanfattning av undersökningen som är publicerad i tidskriften Diabetes Research and Clinical Practice
Läs mer på diabetesportalen.se