Forskare från San Diego i USA har jämfört förekomst av typ 1 diabetes hos barn under 14 år och antalet soltimmar i 51 olika regioner i världen. Runt ekvatorn där soltimmarna är många och himlen ofta molnfri är typ 1 diabetes mycket ovanligt. Närmare jordpolerna är sjukdomen vanligare.
 

Brist på solljus

Orsaken, menar forskarna, är brist på solljus, den huvudsakliga källan till vitamin D hos människor. När huden bestrålas med ultraviolett ljus, från solen eller från speciella lampor, bildas vitamin D.
Resultaten från den världsomspännande undersökningen ger stöd åt teorin att brist på vitamin D ökar risken för diabetes. Så starkt stöd att forskarna förespråkar extra tillskott av vitamin D åt barn som lever i solfattiga länder.
 

Nästan 400 gånger vanligare

Förekomsten av typ 1 diabetes i världen varierar kraftigt. I vissa delar av Kina insjuknar 0,1 barn per 100 000 invånare. I Finland 37 barn per 100 000. Skillnaden är 370-faldig.
Detta kan ha flera orsaker, till exempel olika grad av genetisk känslighet i olika befolkningar. Men det kan också bero på åtskiljande faktorer i miljön, till exempel olika infektionspanorama eller tillgången på solljus. En omgivningsfaktor som varierar mycket mellan olika delar av jorden.
 

Solens skyddande strålar

Till de områden där typ 1 diabetes är mycket ovanligt hör till exempel i Sydamerika; Barbados, Cuba, Cordoba i Argentina, Santiago i Chile, Sao Paulo i Brasilien, Lima i Peru, Caracas i Venezuela.
I Asien; Hainan, Nanjing och Hong Kong i Kina. Okinawa, Chiba och Hokkaido i Japan. Karachi i Pakistan.
I Afrika och Mellanöstern; Sudan, Algeriet och Israel.
I Europa har länderna runt Medelhavet lägst förekomst av typ 1 diabetes.
 

Få soltimmar och mycket moln

Finland toppar världsstatistiken, Sverige kommer på andra plats med en nästan lika hög siffra. Andra länder där typ 1 diabetes är vanligt är Norge, Skottland, England, Kanada, Eldslandet i södra Argentina och Canterbury i Nya Zeeland.
Gemensam nämnare för länderna är jämfört med lågriskländerna få soltimmar och ofta molnigt väder.
 

Många osäkra faktorer

80-90 procent av det vitamin D vi har i våra kroppar kommer från solens ultravioletta strålar, resten kommer från den mat vi äter. Undersökningen har inte analyserat skillnader i D-vitamininnehåll i maten mellan olika regioner i världen.
Inte heller har forskarna undersökt olika sätt att klä sig. I artikeln nämner de till exempel Kuwait där både spädbarn och kvinnor har låga halter D-vitamin i blodet. Orsaken är att de bär heltäckande kläder som skyddar mot solstrålarna.
 

AD-dropparna otillräckliga

I Sverige och många andra länder får småbarn dagligen AD-droppar. Mängden D-vitamin i fem AD-droppar är 400 IE. Forskarna för ett resonemang om att dosen kanske inte är tillräckligt stor för att påverka diabetesrisken, åtminstone inte under vinterhalvåret i solfattiga länder. För att förebygga rakitis (Engelska sjukan), vilket var anledningen till att AD-dropparna infördes är mängden D-vitamin tillräcklig.
 

Badvakter och förhistorisk tid

”För diabetes kanske det krävs betydligt högre doser, för barn över ett år 1 000 till 2 000 IE per dag.” skriver forskarna.
Dock varnar svenska Livsmedelsverket från högre intag av AD-droppar eftersom det kan vara skadligt.
De amerikanska forskarna exemplifierar med uppmätta halter D-vitamin hos badvakter vilka vistas mycket i solen. De har mycket höga halter i blodet.
”Vilket sannolikt alla människor i förhistorisk tid också hade.” skriver forskargruppen.
 

Skyddar möss

I djurförsök har tillskott av vitamin D visat sig kunna förebygga diabetes. I en musstam som spontant utvecklar en autoimmun form av diabetes som liknar typ 1 diabetes hos människor minskade ett tillskott av vitamin D insjuknandet från 56 till 8 procent.
Flera stora undersökningar på människor har också genomförts men resultaten är svåra att tolka entydigt.
 

Mäter inte den verkliga halten

En undersökning som genomfördes i finska Lappland där fler än 10 00 barn deltog visade att ett dagligt intag av 2 000 IE minskade risken att drabbas av typ 1 diabetes.
Flera andra studier har kommit fram till liknande resultat.
Ett av problemen med undersökningarna är att det inte inkluderat mätningar av den verkliga halten D-vitamin i blodet.
 

Flera osäkra faktorer

Trots att antal soltimmar, molnighet och användandet av vitamintillskott relativt väl kan uppskattas finns det flera osäkra faktorer, exempelvis matvanor, klädstil och bruket av solkrämer.
Dessutom varierar upptaget av vitamin D från de ultravioletta strålarna stort mellan olika individer som lever under liknande betingelser. Ett exempel är graden av hudpigmentering. Med samma mängd ultravioletta strålar producerar ljushyade sex gånger mer vitamin D än mörkhyade.
 

Påverkar immunsystemet

Det är känt att nedbrytningsprodukter av vitamin D i kroppen på flera olika sätt påverkar immunsystemet. Den direkta orsaken till typ 1 diabetes är att immunsystemet gör fel och dödar de insulinproducerande betacellerna.
”Våra resultat stöder tidigare forskning som har visat att diabetesrisken är högre bland barn som har vitamin D-brist.” skriver de amerikanska forskarna och efterlyser fler studier som söker besvara frågan och som utvärderar vilka doser av vitamintillskott i solfattiga delar av världen som eventuellt kan skydda utan att skada.

Text: Tord Ajanki
Bild: Don Farall

Fotnot: AD-dropparna blir D-droppar.
A-vitamin tas bort från AD-dropparna och barnen ska inte längre få tillskottet av vitamin D upp till fem års ålder utan till två års ålder. Beslutet har länge diskuterats och många är kritiska. Framför allt att tillskottet av D-vitamin bara ska ges i två år. Undersökningar har visat att många svenska skolbarn har D-vitaminbrist. Andra studier har visat att bristen är ännu vanligare i den vuxna befolkningen.