– Att kunna rädda kvar en del av den egna insulinproduktionen har stort värde eftersom det underlättar för patienten att hantera sin sjukdom. Vi vet också att även om bara en liten del av insulinproduktionen kan bevaras så minskar risken för diabeteskomplikationer, säger Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik vid Linköpings universitet som leder undersökningen.
Det beror på att den egna insulinproduktionen automatiskt anpassas till blodsockerhalten och fungerar som ett utjämnande stöd till de insulininjektioner som barnen tar.
35 behandlade barn
I studien som utförts på åtta klinker i Sverige har 70 barn och ungdomar i åldrarna 10 till 18 år deltagit. Alla hade haft typ 1 diabetes i som längst 18 månader när de rekryterades till undersökningen.
Hälften av barnen fick två injektioner med en månads mellanrum med GAD-vaccinet, de andra barnen två injektioner med verkningslös substans, så kallad placebobehandling.
När diagnosen typ 1 diabetes ställs har patienterna i regel kvar en del av de insulinproducerande cellerna. Det är dessa som försöket med GAD-vaccin försöker rädda från det autoimmuna angrepp som utan behandling till sist dödar alla celler.
Störst effekt hos nyinsjuknade
Nu visar resultaten efter 30 månader, liksom de gjorde vid 15- och 21 månader, att GAD-sprutorna förmått bevara mer av den egna insulinproduktionen hos de vaccinerade barnen. Skillnaden mellan de båda grupperna är statistiskt säkerställd.
Den skyddande effekten är inte oväntat störst hos dem som fick behandling kortare tid efter diagnosen.
– Förklaringen är att det då finns fler insulinproducerande betaceller kvar att rädda, konstaterar Johnny Ludvigsson.
Utvärderingen av GAD-vaccinationerna ska nu fortsätta med två större undersökningar, en i Europa, en i USA där totalt 600 barn som haft typ 1 diabetes i högst tre månader ska delta, 400 ska få GAD och 200 placebobehandling.
Återställer balansen
Analyser av blodprover från barnen i den svenska undersökningen visar att GAD-behandlingen återställt balansen mellan viktiga celltyper i immunsystemet på det sätt som forskarna hade förväntat sig.
GAD (Glutamic Acid Decarboxylase) är ett protein som finns i de insulinproducerande betacellerna. Ett tidigt tecken på att de har attackerats av kroppens immunsystem är antikroppar mot GAD.
Forskarnas hypotes är att injicerat GAD leder bort immunförsvarets attack på betacellerna och på så sätt mildrar eller stoppar angreppet.
Vaccinera tidigare
Om de hittills positiva resultaten bekräftas i de kommande större undersökningarna kommer företaget som tillverkar GAD att ansöka om att registrera preparatet som läkemedel.
Målet med de planerade undersökningarna är ju inte att förhindra typ 1 diabetes eftersom barnen redan har insjuknat. Nästa möjliga och mycket stora steg skulle vara att vaccinera högriskbarn tidigare, innan de har insjuknat. Exempelvis syskon till typ 1 diabetiker eller barn som utvecklat antikroppar som ett tecken på att betacellerna är angripna av immunförsvaret.
Text: Tord Ajanki