Expertscape bedömer de vetenskapliga publiceringar som finns i den medicinska mycket stora databasen PubMed som innehåller många miljoner länkar till vetenskapliga publiceringar. Bedömningen baseras på hur många och hur vikitiga artiklar den enskilde forskaren har publicerat.
Matthias von Herrath var delaktig i 107 publikationer om typ 1 diabetes de senaste åren. Två slags prestigefyllda artiklar dominerar, ledare och genomgångar av var forskningen står inom ett specificerat område.
Ett axplock: Faktorer som bromsar upptäckten av förebyggande behandlingar vid typ 1-diabetes. Håll kvar patientperspektivet. Kombinationsbehandlingar vid typ 1-diabetes: varför inte nu? Virusinfektioner - vilka är de mest misstänkta? Infektion som en orsak till typ 1-diabetes?
Som synes tar von Herrath breda grepp och det är nog det som är det mest framträdande i hans forskarkarriär. Han är idag 55 år, flyttade från Tyskland 1991 där han hade arbetat som läkare och forskare med immunologi och virologi som specialitet på Freiburg Medical School.
Fokus på immunsystemet
Flytten gick till USA och det prestigefyllda La Jolla-institutet i Kalifornien. Där tog intresset för diabetes fart, främst typ 1 men också i viss mån typ 2-diabetes. Väl på plats dröjde det inte länge innan von Herrath grundade Type 1 Diabetes Center som i huvudsak forskar på immunsystemet och hur det autoimmuna angreppet på insulinproducerande betaceller vid typ 1 diabetes ska kunna bromsas, helst helt förhindras.
Som om det inte var tillräckligt att företräda centret på La Jolla-institutet engagerade han sig också i läkemedelsjätten Novo Nordisk, världens största tillverkare av insulin och med en bred forskningsportfölj inom diabetesområdet. Sedan en tid tillbaka är von Herrath vice ordförande och senior medicinsk chef. Det är inte särskilt vanligt att framstående aktiva forskare från akademin också innehar en hög chefsposition inom läkemedelsindustrin.
Både akademin och industrin
I en intervju på La Jolla-institutets hemsida förklarar von Herrath varför.
- Mitt mål är att få nya behandlingar ända fram till kliniken. Ett universitet eller ett forskningsinstitut har inte de resurser som krävs. Kliniska prövningar vid typ 1-diabetes är mycket kostsamma därför att patienterna är så olika. Sjukdomen utvecklas med olika hastighet i olika människor. Därför måste prövningarna vara stora. Att så tätt arbeta med ett stort, framgångsrikt läkemedelsföretag är ändamålsenligt då huvudmålet är att arbeta för att få igång stora kliniska prövningar.
von Herrath beslöt att arbeta parallellt på La Jolla-institutet och på Novo Nordisk.
- Ja vi på labbet och på industrin har olika roller. Du kan inte tillverka läkemedel utan att ha grundläggande insikter i sjukdomsmekanismerna. Den forskning vi gör på institutet lägger en grund för att utveckla de bästa måltavlorna för försök med nya läkemedel.
Bästa tipset är virusinfektioner
von Herrath har forskat mycket på och sammanfattat mycket om var forskningen står när det gäller orsakerna bakom typ 1-diabetes. Han, liksom den stora merparten av experter, talar om kombinationen arv och miljö.
- Vi vet att många olika gener är inblandade men till den genetiska sårbarheten finns det en stark miljömässig faktor, säger han och tillägger.
- Det är ett mycket komplext område och vi saknar kunskaper för att peka ut någon enskild omgivningsfaktor. Troligen är det så att något i omgivningen påverkar immunsystemet så att det börjar angripa de insulinbildande betacellerna. Vi arbetar ganska intensivt med det spåret här på La Jolla-institutet.
von Herraths bästa tips är virusinfektioner.
- Osvuret är bäst men det verkar som om betacellerna är hyperkänsliga just för vissa virusinfektioner. Om vi lärde oss att förstå varför vore det mycket värdefullt.
La Jolla-institutet arbetar också med att kartlägga andra mekanismer mellan betacellerna och immunsystemet. En av dem är att de enskilda cellerna är olika, alla påverkas inte på samma sätt. Det kan ha att göra med en slags kraftlöshet hos vissa celler som då signalerar stress till immunsystemet som reagerar med att förstöra cellerna.
En viktig förutsättning för forskningen, menar von Herrath, är att ha tillgång till betaceller från avlidna donatorer, vilket också flera svenska forskarteam har, bland dem Lunds och Uppsalas universitet.
- Det är en fantastisk resurs. Det har gjort att vi kunnat vända hela labbet till att studera människor, inte längre bara försöksdjur. Celler från människan är nödvändiga för att förstå vad som egentligen händer vid typ 1 diabetes.
Ser musik som färger
Det är inte enbart arbete i von Herraths liv. Till exempel är han en inte oäven amatörviolinist.
- Musiken sätter fina färger i mitt huvud och får mig att känna mig avslappnad.
Det han beskriver är synetesi, ett inte helt ovanligt fenomen som innebär att två, eller flera sinnen är sammankopplade. En synesteter säger sig kunna se ljud, som med von Herraths fiol.
Den vanligaste formen av synetesi är att uppleva färger för bokstäver eller siffror. Exempelvis är siffran ett grön, fem är blå, sju är gul och så vidare.
- Att musicera ändrar helt mina tankar. Det håller mig frisk, säger von Herrath och berättar att han ofta spelar fiol en stund innan han kommer till arbetet på La Jolla-institutet.
Text: Tord Ajanki
Länk till La Jolla institute for Allergy and Immunalogy
Länk till rankinginstitutet Expertscape