Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

"Typ 1-diabetes är egentligen en virussjukdom"

Seniorprofessor Åke Lernmark vid Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus i Malmö är en av de tio främsta experterna i världen på typ 1 diabetes. Han började sin forskarkarriär i diabetes 1978 i Chicago och har sedan dess forskat på sjukdomen. I dag är han aktuell med studierna TEDDY och TrialNet där han bland annat har tittat på varför vissa barn får diabetes typ 1 och inte andra.

I december utnämnde Expertscape de tio främsta experterna i världen inom diabetes typ 1, där senior professor Åke Lernmark är en av de tio. Rankningen baseras på artiklar i den internationella medicinska databasen PubMed. Åke har sedan 1970-talet forskat inom diabetes och har lång erfarenhet om sjukdomen. Varför det blev just diabetes som attraherade Åke var för att han lockades in i en forskargrupp som forskade inom diabetes när han läste medicin i Umeå. Han blev då mycket intresserad av sjukdomen, där forskargruppen bland annat ställde sig frågan ”Hur kan betacellen veta hur mycket glukos det finns i blodet?” Vilket blev starten på Åkes karriär. Det fanns två möjligheter. Den ena var glukosreceptorer på ytan av betacellerna. Den andra var att glukos utanför och inne i cellerna hade samma koncentration och att signalen till insulinfrisättning kom från ämnesomsättningen. Ju mer glukos desto mer energi att frisätta insulin.
Efter disputationen i Umeå fick Åke möjligheten 1974 att gästforska tillsammans med upptäckaren av proinsulinet, Donald Steiner (se faktaruta härintill). En mycket framgångsrik forskare, där Åke fick lära sig mycket om hur betacellerna fungerar och hur insulin bildas i betacellen. I ett eget projekt började han att isolera betacellers plasmamembran för att ta reda på hur glukos tar sig in i cellen. Efter ett år i Chicago återvände Åke till undervisning och forskning i Umeå men Chicagogruppen ville att han skulle komma tillbaka.

Ledare för forskningsgrupper runt om i världen

År 1978 började Åke som assistent professor vid University of Chicago och kunde fortsätta med arbetet om betacellernas plasmamembran. Ö-cellsantikroppar (ICA) hade beskrivits några år tidigare men ICA reagerade med antigen inne i betacellen. Åke kunde visa att barn med nyupptäckt diabetes också hade autoantikroppar mot betacellernas plasmamembran. Det var så forskningen på typ 1-diabetes började för Åke som då ville ta reda på vad autoantikropparna reagerade med. Fram till 2010 var han bosatt i både Sverige och USA och forskade samt var ledare för forskningsgrupper på olika platser, bland annat i Köpenhamn, Karolinska Institutet och i Seattle.
Under årens lopp har han forskat mestadels om diabetes typ 1, men även en del om typ 2 och betacellernas funktion.
- I dag är det 7 procent av svenska befolkningen som har diabetes, säger Åke.
Men diabetes typ 1 är ändå den sjukdom som har fascinerat honom mest. Ett verkligt drömprojekt som startades i Seattle, men snart flyttades över till Sverige och Lunds Universitet var TEDDY-studien.
- Det är bara en gång i livet som man kan hitta forskningsfinansiär som ställer upp för att stödja ett forskningsprojekt som skulle vara i 20 år.

Projektet TEDDY

Internationella studien TEDDY (The Environmental Determinents of diabetes in the young), vilket kort och gott betyder, omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av diabetes typ 1 hos barn, är en studie som har varit igång sedan 2004. I studien har man tittat på varför vissa barn får diabetes och inte andra. När triggas och vad triggar immunsystemet?
De 8667 barn som har följts i studien har varit 3 månader vid starten. Barnen har varit från USA (Georgia (Florida), Colorado och Seattle), Tyskland, Finland och Sverige, varav 2525 barn från Skåne. Bland barnen från Skåne har 92 barn hittills fått diabetes typ 1 och 150 har autoantikroppar, vilket följs upp fyra gånger per år. De såg att av de totalt 8667 barn som följts så var det en fjärdedel som hade diabetes i Georgia i jämförelse med Finland och i Seattle var det bara hälften. Så en av de påverkande faktorerna är var på jorden som vi bor.

Vad har TEDDY upptäckt?

  • att en första autoantikropp mot insulin (IAA) upptäcktes hos 4 procent av barnen. De flesta var bara 1-3 år gamla. Före autoantikroppen hade barnet vanligen haft en infektion. Få barn har fått IAA efter 6 års ålder.
  • att andra barn (också 4 procent) fick en autoantikropp mot GAD (GADA) som sin första autoantikropp men den kom senare och fortsätter att komma som första autoantikropp även hos tonåringar. GADA kunde föregås av en infektion.
  • att generna för att utveckla IAA eller GADA som första autoantikropp är helt olika.
  • att inom ett år efter den första autoantikroppen fick 60 på 100 barn (60 %) en andra antikropp.
  • att 10 procent av svenska barn i TEDDY har diagnostiserats med celiaki (glutenintolerans). Risken att få glutenautoantikroppar och sedan celiaki påverkades av tarmvirusinfektion och glutenintag men minskade efter rotavirus vaccination.

900 barn per år får diabetes typ 1

- Diabetes typ 1 är egentligen en virussjukdom som leder till att immunsystemet går fel och ger diabetes, förklarar Åke.
- Har en mamma diabetes typ 1 så är risken tre procent att barnet får det, har pappan det så är det fem procent och syskon åtta procent. 900 barn per år får diabetes typ 1 där tio procent av dem har en släkting som har sjukdomen.
- Hygienpotensen spelar också roll. Efter andra världskriget höjdes välståndet med bland annat bättre bostäder och fler vaccineringar och antibiotikan kom. Det var då bättre att bo på landet där inte diabetes typ 1 var så vanligt.
Åke berättar att mammorna tidigare bar på ett bättre skydd som tyvärr har blivit sämre med åren.
- Man har sett stor skillnad på mammor från Karelen och från övriga Finland där mammornas antikroppar mot virus och andra infektioner är bättre i Karelen.
Åke menar på att har man en till två autoantikroppar så kan man fördröja sjukdomsförloppet om man går in i tid och ställer sig samtidigt frågan ”På vilken tidpunkt ska vi leta efter mördaren?”

Prov vid fyra-årskontrollen

Han berättar att de har lagt in ett önskemål hos Socialstyrelsen om att få ta ett blodprov vid fyra-årskontrollen på barn för att se om de har antikroppar mot diabetes för att eventuellt slippa risken att barnen utvecklar ketoacidos som i sin tur ökar risken för diabeteskoma.
- Vid fyra års ålder har IAA utvecklats och vi skulle endast missa åtta procent om vi fick starta vid fyra års ålder. Vi skulle då kunna stoppa utbrottet genom att påverka immunsystemet med oralt insulin, tillägger Åke.
Peaken för att diabetes typ 1 ska bryta ut ligger vid 10-14 år menar Åke. I puberteten händer det mycket i kroppen vilket gör att fler barn diagnostiseras med diabetes. Bland annat ökar testosteronet behovet av insulin, vilket skulle påverka risken för att få diabetes accelererar. Skulle de klara av att förhindra att diabetes typ 1 bryter ut i puberteten så har de kommit långt.
- Jag är glad om vi klarar att inte få sjukdomen att bryta ut över puberteten utan att den istället kommer senare.

Vill låsa in T-cellerna

Man kan även framkalla diabetes menar Åke genom att hämma T-celler som då kan ta död på betaceller. Den nya moderna cancerbehandlingen som gav 2018 års Nobelpris gör tvärtom. Den släpper loss självreaktiva T-celler som ger sig på cancercellerna. Behandling av cancer (anti-PD-1) har nu visat sig som en biverkning att ge diabetes (anti-PD-1).
- Vi vill hitta motsatsen till cancerbehandlingen för att istället förhindra diabetes typ 1. Vi vill låsa in de självreaktiva T-cellerna, säger Åke.
Tack vare insulin kan vi överleva i dag, men målet är att hitta orsaken till varför man får diabetes typ 1.
- När vi förstår hur sjukdomen triggas, då kommer vi kunna ta fram behandlingsystem för att försöka bota de patienter som har haft typ 1-diabetes i lång tid. Det finns stamceller som kan bli betaceller, men vi måste förhindra att de nya betacellerna inte dödas av de självreaktiva T-cellerna, avslutar Åke.

Text: Ann Fogelberg
Artikeln är tidigare publicerad på www.diabeteswellness.se

Åke Lernmark

Professor Åke Lernmark
Professor Åke Lernmark Bild: KG Pressfoto

Läs mer om Åke Lernmark

TrialNet

Projektet TrialNet studien vill ta reda på vad som händer långt innan sjukdomen bryter ut. Flera år före sjukdomsdebuten finns varningssignaler i blodet. Det är autoantikroppar som signalerar att immunsystemet har börjat angripa de insulinproducerande cellerna.
Är du 1-45 år och har en släkting som har diabetes typ 1 kan du anmäla dig till projektet och se om du är i riskzonen för att utveckla diabetes.
Vill du delta - kontakta studiekoordinator Linda Ahlkvist eller forskningssjuksköterska Ulrika Ulvenhag.
E-post: trialnet [at] med [dot] lu [dot] se Telefon: 040 - 39 19 15
Läs mer om TrialNet

TrialNets logga

Upptäckte proinsulinet

Donald F. Steiner är känd för sina upptäckter på proinsulin, föregångaren till insulin som är ett hormon som hjälper kroppen att kontrollera användningen av socker. Han fann att insulin syntetiseras från ett större prekursorprotein i pankreas (bukspottskörteln) betaceller och detta ledde till att belysa hur isletcellerna fungerar och hur peptidhormoner syntetiseras och metaboliseras. Han och hans kollegor upptäckte några av de enzymer som omvandlar proinsulin till insulin och även utvecklade metoder för mätning av insulin och dess prekursorer i humant serum. (Wikipedia)

Senaste nyheter

2019-02-15

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes

Nyupptäckt sjukdom kan få betydelse för behandling av diabetes
2019-02-13

”Big data”, muffins och rymdresor

”Big data”, muffins och rymdresor
2019-02-11

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen

Konstgjorda blodkärl ger skjuts åt forskningen
2019-02-08

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?

Kan nya metoder hjälpa läkare att hitta högriskpatienter?
2019-02-06

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Generna påverkar var fettet lagras på kroppen

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)