- Ja, vi vet inte exakt hur detta går till men en tänkbar förklaring är att ändrade kostvanor och snabb tillväxt gör att barnen äter mer och det stressar de insulinproducerande betacellerna att producera mer. Denna stress kan kanske trigga igång den autoimmuna reaktion som till sist leder till typ 1 diabetes, säger Helena Larsson, forskare på LUDC (Lunds Universitets Diabetescenter) som nyligen publicerade resultaten av undersökningen i den ansedda tidskriften Diabetologia.
Hönan eller ägget
- Det kan också vara tvärtom, fortsätter Helena Larsson, att det är den autoimmuna reaktionen som leder till en ändrad ämnesomsättning. Då är den ökade tillväxten mer en markör för att processen som leder till typ 1 diabetes är igång. Vi vet ännu inte vad som är hönan eller ägget.
Iakttagelsen att längtillväxt har ett samband med typ 1 diabetes är ytterligare en bit i det komplexa pussel av genetisk risk och miljöfaktorer som orsakar typ 1 diabetes.
Ett tydligt mönster
I studien ingick 58 barn som insjuknat i typ 1 diabetes och 155 friska kontrollbarn, matchade för kön, graviditetslängd och födelsedatum. En tredjedel av barnen var också matchade för den genetiska risken för typ 1 diabetes.
Mönstret var tydligt.
De barn som insjuknade växte mer på längden de första ett och ett halvt åren.
- De hade inte en ökad födelsevikt vilket också betraktas som en riskfaktor för typ 1 diabetes. Vi har tidigare visat att den ökade vikten starkt kan kopplas till riskgener för sjukdomen, det vill säga det är inte vikten i sig som ökar risken, säger Helena Larsson.
Söker efter samband
I den nu publicerade undersökningen har forskargruppen också jämfört barn med riskgener som insjuknar med dem som går fria. Också där fanns sambandet kvar. De som fick typ 1 diabetes hade en snabbare längdtillväxt under spädbarnstiden. Enbart riskgener för diabetes kan alltså inte förklara den ökade längdtillväxten.
- Vi letar efter och söker kartlägga möjliga samband som förklarar varför bara en liten del av barnen med genetisk risk insjuknar, vad som skiljer dem från varandra. I det sammanhanget är varje liten pusselbit viktig, säger Helena Larsson.
Orsak eller verkan
Forskarna kommer att fortsätta följa barnen, som alla är med i den stora undersökningen Diabetes Pprediktion i Skåne (DiPiS). En fråga som då kommer att besvaras är om den accelererande längtillväxten också är en riskfaktor för diabetes senare än sex års ålder.
En annan fråga som väntar på svar är om tillväxtökningen sker innan den autoimmuna processen startar eller är en följd av denna.
Detta kommer forskarna att undersöka i den internationella studien The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY), där riskbarn följs från födelsen.
Text: Tord Ajanki