Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Intensifierad jakt på virus bakom typ 1-diabetes

Med nya avancerade sökmetoder ska tusentals blodprover analyseras i jakten på vilket eller vilka virus som tidigt under mammans graviditet misstänks starta processen mot diabetes hos barnen. Blodprover från första besöket på Mödravårdscentralen ska jämföras med prover från den stora DiPiS-studien där riskbarn regelbundet kontrolleras.

LUDC-forskarnas hypotes är att en virusinfektion hos mamman tidigt under graviditeten påverkar hennes immunförsvar och att det sätter igång ett autoimmunt angrepp mot fostrets insulinproducerande betaceller. En attack som på sikt kan leda till att cellerna dör och typ 1 diabetes är ett faktum.

Får en helhetsbild

Genom att sortera ut och jämföra blodprover från de mammor i DiPiS-undersökningen som födde barn med antigen förhöjda halter av antikroppar mot betacellerna eller barn som insjuknade i typ 1 diabetes före två årsålder med de prover mammorna lämnade vid det första besöket på Mödravårdscentralen får forskarna en unik möjlighet att testa sin hypotes.
– När vi sammanför de båda biobankerna kan vi följa hela förloppet. Först provet från den tidiga graviditeten, sedan proverna vid från förlossningen då prov på barnet togs via navelsträngsblodet och till sist via de regelbundna kontroller av bland annat antikroppar mot betacellerna som DiPiS-barnen gör, säger Sabina Resic Lindehammer.

Komplex teknik

För att genomföra sin virusjakt har Sabina Resic Lindehammer fått drygt 2,7 miljoner kronor i vetenskapligt anslag från European Foundation for the Study of Diabetes.
Nu väntar en USA-resa för henne där hon ska lära sig metoderna för att spåra virus i blodprover.
Tekniken att identifiera så många olika specifika virus i blod är ny och komplex. Till exempel finns det nästan hundra olika enterovirus som orsakar maginfektioner och som är de huvudmisstänkta utlösarna av den autoimmunitet som kan leda till typ 1 diabetes.
- Jag har fått pengar för att göra det jag allra helst vill forska om, konstaterar Sabina Resic Lindehammer.

Bekräfta tidigare iakttagelser

Drygt 2 000 DiPiS-mammor som också finns i Region Skånes biobank från Mödravården har identifierats. Deras blodprover ska analyseras och virusinfektioner under tidig graviditet spåras.
Speciellt intressanta är de 400 mammor som inte själva hade diabetes men som födde barn med antikroppar och de 84 mammor vars barn fick diabetes före två års ålder.
Förhoppningen är att undersökningen ska bekräfta en annan LUDC-forskares resultat, Kristian Lynch, som har visat att det är dubbelt så vanligt att barn som föds på sommaren har antikroppar mot betacellerna. Förklaringen till detta kan vara att mammorna hade haft någon av vinterns många maginfektioner.

Hitta det skyldiga viruset

Sabina Resic Lindehammers undersökning hoppas kunna visa inte bara att utan också vilket eller vilka virus som ligger bakom.
De antikroppar barnen "ärver" av sina mammor är ett tecken på att betacellerna är satta under attack. De betyder inte att barnen med nödvändighet drabbas av typ 1 diabetes men de visar att risken är förhöjd.
– Skulle vi få napp och hitta ett eller några virus som startar den autoimmuna processen under fostertiden vore det mycket viktigt. Diabetesgåtan har så länge förblivit olöst och det finns en mängd möjliga miljöfaktorer som skulle kunna ligga bakom att processen startar, konstaterar Sabina Resic Lindehammer och tillägger.
– Hittar vi det skyldiga viruset skulle man till exempel kanske kunna framställa ett vaccin mot det.

Text: Tord Ajanki

Läs mer om Kristian Lynch forskning: