Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Förbättrad tarmmikrobiota vid behandling med kolesterolsänkare

Det finns en tydlig koppling mellan förbättrad tarmmikrobiota och ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, statiner. Det framgår av en europeisk studie där forskare vid Göteborgs universitet ingår.

Fredrik Bäckhed
Fredrik Bäckhed Foto: Johan Wingborg

Tarmens mikrobiota, alltså sammansättningen av bakterier, har tidigare kunnat kopplas till olika ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom. Den aktuella studien, publicerad i tidskriften Nature, visar nu att tarmmikrobiotan förbättrades hos den grupp deltagare som tog statiner.

De direkta mekanismerna är inte klarlagda men resultaten är ändå tydliga i denna första huvudpublikation från det EU-baserade samarbetsprojektet MetaCardis, med 14 forskargrupper från sex länder.

En av författarna är Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, med fokus på tarmflorans roll vid metabolism.

– Även om studien inte ger ett orsakssamband, så är det spännande att se hur ett välbeprövat läkemedel kan förändra tarmmikrobiotan. Nu återstår det att visa om statiner direkt påverkar bakterierna i tarmen eller om läkemedlet påverkar tarm- och immunceller som i sin tur bidrar till en förändrad mikrobiota, säger han.

Länk mellan tarmmikrobiota och fetma

Syftet med MetaCardis är att klargöra om och hur tarmmikrobiotan kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom. Inom projektet har drygt 2 000 européer med olika grader av ämnesomsättnings- och hjärt-kärlsjukdom noggrant undersökts.

Tarmmikrobiotan delas in i olika huvudgrupper mellan individer, så kallade enterotyper. En av dessa, betecknad Bact2, har färre antal bakterier till både antal och sammansättning. Bland annat saknas antiinflammatoriska bakterier som Faecalibacterium, som bland annat stärker immunförsvaret.

Bact2 har visat sig vara vanligare hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, multipel skleros och depression. I den aktuella studien såg forskarna att denna enterotyp också var betydligt mer förekommande hos patienter med fetma (18 procent) än hos personer utan fetma (4 procent), en observation som verifierades i en oberoende belgisk studie.

Öppnar för nya behandlingsformer

Den positiva och hittills okända effekten av statiner, som forskarna identifierat, handlade om att andelen individer med Bact2 minskade i den grupp som behandlades med läkemedlet, vilket gav en mer normal tarmmikrobiota. Tillsammans öppnar de olika fynden i studien för nya framtida behandlingsformer där man kan använda läkemedel för att förändra tarmmikrobiotan.  

– Kanske kan man använda läkemedel som statiner för att ändra ekologin i tarmen, men för detta krävs vidare studier, konstaterar Fredrik Bäckhed.

Länk till publikationen: Statin therapy is associated with lower prevalence of gut microbiota dysbiosis

 

Källa: Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Så arbetar vi med pressmeddelanden

På diabetesportalen.se återpublicerar vi pressmeddelanden från svenska universitet och högskolor. Vi har ingen möjlighet att svara på frågor om innehållet eller bedöma den vetenskapliga kvaliteten utan hänvisar till respektive lärosäte. Undantaget är pressmeddelanden från Lunds universitet. För frågor, mejla redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Senaste nyheter

2020-05-29

Hindrik Mulder ny chefredaktör för Diabetologia

Hindrik Mulder ny chefredaktör för Diabetologia
2020-05-25

Metod för att upptäcka nervskador i tidigt skede

Metod för att upptäcka nervskador i tidigt skede
2020-05-20

Lätt förhöjt blodsocker startar skadliga processer

Lätt förhöjt blodsocker startar skadliga processer
2020-05-19

Förbättrad tarmmikrobiota vid behandling med kolesterolsänkare

Förbättrad tarmmikrobiota vid behandling med kolesterolsänkare
2020-05-15

Unika 3D-bilder avslöjar nervtrådars arkitektur

Unika 3D-bilder avslöjar nervtrådars arkitektur

Vill du komma i kontakt med oss, skicka e-post: redaktionen [at] diabetesportalen [dot] se.

Besöksadress: Lunds universitets Diabetescentrum, CRC, SUS Malmö, Jan Waldenströms gata 35, Hus 91, plan 12. 214 28 Malmö.

Telefon: 040/39 10 00 (vx)