– Enligt tidigare studier har SGLT2-hämmare en mycket god, skyddande effekt på högriskpatienter med typ 2-diabetes som redan haft hjärtkärlsjukdom eller svår njurpåverkan. Här kan man se en 30-40-procentig förbättring. Nu vill vi undersöka hur sådana komplikationer bäst kan förebyggas tidigare, säger Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien.
SMARTEST är den största läkemedelsstudien hittills inom diabetesområdet i Sverige. Den genomförs med hjälp av statliga och ideella forskningsanslag.
Ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen har känd typ 2-diabetes och majoriteten drabbas med tiden av komplikationer i framförallt hjärta, njurar, ögon eller fötter, samt även risk att dö i förtid. Symtomen på typ 2-diabetes kommer smygande och det kan ibland dröja flera år innan man kommer till sjukvården. Ungefär var tionde person har redan komplikationer av sjukdomen när de får sin diagnos, exempelvis ögonskador, njur- och nervpåverkan.
– Studiens främsta syfte är att utvärdera vilket läkemedel som är effektivast som basbehandling när det gäller att minska risken för komplikationer. Därför jämförs metformin, som nu är rekommenderad standardbehandling och som förstärker insulinets effekt, med SGLT2-hämmare, en relativt ny läkemedelsgrupp som ökar utsöndringen av blodsocker via njurarna. Vi vill se vilket läkemedel som är bäst eller om de är likvärdiga. Om de nya läkemedlen är effektivare kommer det att leda till ändrade nationella behandlingsriktlinjer, berättar Jan Eriksson.
Studien samordnas från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet och genomförs på vårdcentraler och kliniker över hela landet. Den startade hösten 2019 och beräknas pågå fram till 2024. Närmare 4 300 patienter kommer att inkluderas vid 20-30 centra knutna till universitetssjukhus och vårdcentraler. Patienterna delas slumpmässigt in i två grupper som får endera av läkemedlen, och detta kombineras som alltid med råd om kost och motion. De har antingen nyligen diagnosticerad diabetes eller har haft sjukdomen i maximalt fyra år.
– Till skillnad från det traditionella upplägget i kliniska studier, där patienter följs upp på klinik, så kommer vi att inhämta information om komplikationer etc via patientregister och sjukvården. Till övervägande del kommer patienterna att följas upp av behandlande läkare inom primärvården.
Är du patient och intresserad av deltagande, för information/kontakt:
E-post: smartestkoordinator [at] akademiska [dot] se
Studiesjuksköterska, tel :018-6113571
FAKTA: Läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes
Typ 2-diabetes innebär att förmågan att producera insulin inte är helt borta, men att mängden insulin inte räcker för kroppens behov. Därför stiger blodsockret efter en måltid. Dessutom är själva vävnadernas förmåga att utnyttja insulin nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd för att "öppna" cellen så att den kan ta emot sockret i blodet.
Rekommenderat förstahandsval i Sverige ,och i princip hela världen, är idag metformin, ett läkemedel som funnits i över 60 år och har sitt ursprung inom örtmedicinen. Målet med behandlingen är att få ned blodsockervärdet. Läkemedlet förstärker och härmar insulinets effekt och ges för att reglera blodsockret och ibland även mot högt blodtryck och höga blodfetter.
Vissa personer kan även behöva dagliga insulininjektioner precis som vid typ 1-diabetes.
I SMARTEST-studien jämförts metformin med SGLT2-hämmare, en relativt ny läkemedelsgrupp som ökar utsöndringen av blodsocker via njurarna. Den har som tillägg till vanlig diabetesbehandling visat sig ha goda effekter när den används hos patienter med typ 2-diabetes som redan har utvecklat hjärtkärl- eller njursjukdom.
Källa: Pressmeddelande från Uppsala universitet