Vetenskapsrådet/Formas har utsett Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) till en av de tre bästa forskningsmiljöerna inom medicin tillsammans med centra från Karolinska Institutet och Umeå universitet. Miljöerna utvärderas på två områden; vetenskaplig prestation och social relevans. Rapporten konstaterar att Linnémiljöerna under en tioårsperiod har utvecklats till framgångsrika forskningsmiljöer som bidragit till banbrytande forskning och som präglas av tvärvetenskaplighet och såväl nationella som internationella samarbeten samt blivit erkända internationellt av forskarsamhället.
- Linnéstödet har haft stor betydelse för etableringen av en hållbar forskningsmiljö. Med fokus på excellens, flexibilitet och framför allt långsiktighet har Linnéstödet möjliggjort mer vågad ”high risk/high gain” forskning. Det har också varit instrumentalt för rekrytering och utbildning av en ny generation av mycket starka forskare och ledare. Linnéstödet har definitivt stärkt Sveriges ställning som en av de ledande forskningsnationerna inom diabetes, säger Maria Gomez.
”Betydelsen kan inte överskattas”
Ingen annan Linnémiljö har publicerat fler vetenskapliga publikationer.Vidare skriver författarna att de vetenskapliga framgångarna fortsätter och växer och att centret fortsätter att fungera precis så som det var avsett. Centret utgör ett utomordentligt exempel på samverkan och vetenskapligt lagarbete både nationellt och internationellt.
- Detta var särskilt roligt att läsa, säger Maria Gomez som menar att den långa utvärderingstiden gett utvärderarna möjlighet att se var LUDC är i dag.
- Det ekonomiska stödet tog slut 2016 och utvärderingen har pågått fram till slutet av januari 2020.
Världsomfattande epidemi
Diabetes är en sjukdom som under de senaste decennierna ökat lavinartat i världen. Orsaken beror på en kombination av våra gener och vår livsstil som kännetecknas av stillasittande och dåliga matvanor. LUDC har, skriver man i rapporten, utmanat den historiska indelningen av diabetes i två former; autoimmuna typ 1-diabetes och insulinresistent typ 2-diabetes. Forskningen vid LUDC har effektivt kombinerat olika vetenskapliga inriktningar med analyser av stora och välkaraktäriserade patientmaterial med bland annat molekylär, genetisk och klinisk data. Detta har resulterat i en mer raffinerad diabetes indelning. Komplexiteten är ännu långt ifrån klarlagd, men forskningen har fått internationellt gehör för nya diagnos- och behandlingsstrategier och utgör ett viktigt steg mot precisionsmedicin vid diabetes.
- Den nya diabetesindelningen kan ge oss möjlighet att identifiera och ge behandling till dem som har störst risk att utveckla allvarliga följdsjukdomar. Det innebär också att vi nu kan utveckla och pröva nya läkemedel och behandlingar riktade mot olika patientgrupper, säger Maria Gomez.
Ökad livskvalitet för patienten
Utvärderarna konstaterar i sin rapport att framgången för LUDC innebär att vi kommit närmare målet med individanpassad sjukvård som erbjuder förebyggande behandlingar, tidig intervention och även bot, vilket har en betydande inverkan på livskvaliteten för diabetespatienter och därmed en betydande minskning av mänskligt lidande. Detta kan även bidra till att minska den ekonomiska kostnaden som samhället står inför till följd av diabetesepidemin.
