Den 14 november uppmärksammas Världsdiabetesdagen runt om i världen för att sätta fokus på en av vår tids största folksjukdomar. Typ 2-diabetes fortsätter att öka i världen och enbart i Sverige lever omkring 365 000 personer med sjukdomen. Över 80 procent av dessa har övervikt och/eller fetma som bidrar till högt blodsocker, blodfettsrubbningar och högt blodtryck.
Idag når bara drygt hälften behandlingsmålet för sitt långtidsblodsocker vilket kan medföra ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Varje dag dör i Sverige fem personer som en direkt följd av sin diabetessjukdom. Det behövs därför större satsningar på diabetesvården både av mänskliga och samhällsekonomiska skäl.
Stort behov
- Antalet personer med diabetes typ-2 ökar stadigt både i Sverige och världen och behovet av effektiv sjukvård och behandling på området är stort. Det behövs även bättre kunskap om hur kost, motion och medicin kan förebygga följdsjukdomar. Säkrad tillgång till effektiva läkemedel och hjälpmedel som i sin tur kan bidra till en mer individualiserad behandling är grundläggande faktorer för en framgångsrik och jämlik diabetsvård, säger Fredrik Löndahl, ordförande i Svenska Diabetesförbundet.
Sverige i botten
En europeisk jämförelse visar att Sverige inte använder nyare läkemedel i lika stor utsträckning som andra likvärdiga länder i Europa. Istället prioriterar Socialstyrelsen äldre och billigare läkemedel. Många av dessa är effektiva på att sänka blodsockret men kan samtidigt bidra till biverkningar som för lågt blodsocker (hypoglykemi) och viktuppgång, vilket inte bara påverkar de drabbades livskvalitet utan även är kostsamt för samhället. Sverige hamnar på 17:e plats inom Europa när det gäller att erbjuda patienter nya diabetesläkemedel och sist om man enbart tittar på de europeiska höginkomständerna. Våra grannländer Finland och Danmark ligger betydligt högre upp, på andra respektive sjunde plats.
Låg kunskap
En undersökning som genomförts bland drygt 2 000 av Svenska Diabetesförbundets medlemmar pekar på stora kunskapsluckor hos personer med typ 2-diabetes2. Mer än hälften (56 %) av de tillfrågade känner inte till eller är osäkra på vad det finns för
befintliga behandlingsalternativ. Samtidigt anger hela 40 % att de aldrig har fått utbildning om sin sjukdom och siffran är ännu högre för de nydiagnostiserade.
Regionala skillnader
Undersökningen bekräftar också att användning av nya diabetesläkemedel jämfört med övrig behandling varierar mellan de sex studerade regionerna i Sverige. Med nya läkemedel avses dem som godkänts under de senare åren, t.ex. SGLT-2-hämmare, DPP4-hämmare och GLP1-analoger. Störst användning av nyare läkemedel är det i Skåne samt Västra Götaland och även Uppsala ligger signifikant högre jämfört med resten av landet. Däremot har Östergötland signifikant lägre förskrivning av de nya de nya behandlingsalternativen.
Om Världsdiabetesdagen
Initiativet till att introducera en världsdiabetesdag togs av International Diabetes Federation, IDF, och World Health Organisation, WHO, år 1991. År 2007 antog FN en resolution där diabetes lyftes som ett hot mot den globala hälsan. Det är den första icke smittsamma sjukdom som får denna status. Drygt 312 miljoner personer i världen uppskattas ha typ 2-diabetes, och antalet ökar6. Omkring 35 miljoner har typ 1-diabetes6.
Källa: Pressmeddelande från AstraZeneca