LUDC-forskaren Forouzan Glans har jämfört 379 typ 2 diabetiker från Sverige och 71 från Mellanöstern (Libanon, Irak, Iran, Syrien och Turkiet) som alla bor i Malmö. Jämförelsen visade på flera viktiga skillnader.
Tidigare insjuknande
I genomsnitt hade invandrarna från Mellanöstern insjuknat tolv år tidigare i livet, vid 43 årsålder jämfört med de svenskfödda som insjuknade vid 55 års ålder.
Tidpunkten för sjukdomsdebuten är viktig då risken för komplikationer, hjärt- och kärlsjukdomar, skador på njurar, ögon och nerver, ökar ju längre tid sjukdomen pågår.
I genomsnitt hade patienterna i undersökningen haft diabetes i mellan fem och sex år.
Arvetes betydelse
Bland immigranterna rapporterade 61 procent att de hade en familjemedlem med typ 2 diabetes. Bland de svenskfödda var motsvarande siffra 47 procent.
Det är sedan länge känt att typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag men mycket lite är känt om hur vanliga de kända riskgenerna för typ 2 diabetes är bland befolkningar från Mellanöstern.
Diabetes vanligare i Mellanöstern
En annan svensk undersökning visade dock att arabiska kvinnor med graviditetsdiabetes mer sällan hade en skyddande genvariant jämfört med svenskfödda kvinnor med samma sjukdom, 4,5 procent jämfört med 14,6 procent.
Bland de länder där typ 2 diabetes dramatiskt förväntas öka finns flera i Mellanöstern.
I Sverige har 3,5 procent av befolkningen en känd diabetes men i en del invandrargrupper är siffran så hög som åtta procent och i vissa länder i Mellanöstern ännu högre.
Sämre insulinproduktion
En annan betydelsefull skillnad var att invandrarna från Mellanöstern hade en sämre förmåga att producera insulin.
"Det talar för en snabbare nedgång av de insulinproducerande betacellernas funktion." skriver Forouzan Glans.
Däremot hade immigranterna en lägre grad av insulinresistens än de svenskfödda.
Det fanns inga skillnader mellan grupperna vad gäller blodsockerkontroll, mätt som HbA1c-värde, eller resultaten av de egna blodsockermätningarna.
Komplikationer slår olika
Övervikt var vanligt bland patienterna i båda grupperna med ett Body Mass Index på i genomsnitt ungefär 30.
Högt blodtryck var avsevärt vanligare bland de svenskfödda, 58 procent, jämfört med 38 procent bland immigranterna.
Bland diabeteskomplikationerna var ögonskador vanligare bland invandrarna, 59 procent jämfört med 37 procent. Däremot var skador på nerverna vanligare bland de svenskfödda, 50 respektive 33 procent.
Skillnad i levnadsstil
Flera miljöfaktorer skilde grupperna åt vilket kan bidra till förklaringen varför immigranterna insjuknar tidigare i typ 2 diabetes. 17 procent var regelbundet fysiskt aktiva, bland svenskfödda var andelen 27 procent. 43 procent av invandrarna rökte jämfört med 24 procent.
Även själva immigrationen, flytten till ett nytt land, har betraktats som en stressituation och riskfaktor för typ 2 diabetes. Till samma kategori stressfulla situationer hör arbetslöshet vilket var avsevärt vanligare bland invandrarna, 44 procent jämfört med fyra procent.
Ursprunget betydelsefullt
Kartläggningar av den här typen är viktiga då en betydande del av befolkningen kommer från andra länder. För Sverige som helhet är var femte invandrare om man även räknar barn till utlandsfödda. För Malmös del har 35 procent av invånarna utländsk bakgrund och personer från Mellanöstern är en stor grupp.
När typ 2 diabetes, vilket resultaten av Forouzan Glans undersökning visar, uppträder i olika former beroende på etniskt ursprung är det angeläget att de beskrivs och förklaras.
Text: Tord Ajanki