Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Epigenetiken kan bana väg för individanpassad behandling av typ 2-diabetes

Foto på tre forskare vid Lunds universitet i labbet.
Charlotte Ling, Tina Rönn och Karl Bacos är verksamma som forskare vid Lunds universitet. De sammanfattar de viktigaste framstegen inom diabetes och epigenetik i en nypublicerad artikel. Foto: Petra Olsson

Epigenetiken har gett forskare nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen. Forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet sammanfattar de viktigaste framstegen i en översiktsartikel som publiceras i Nature Reviews Endocrinology.

Orsakerna bakom typ 2-diabetes är inte helt klarlagda, men epigenetiken bidrar med viktiga pusselbitar i förståelsen av sjukdomen. En av författarna bakom den sammanfattande artikeln är Charlotte Ling, professor i epigenetik och diabetes vid Lunds universitet, som har bedrivit forskning inom området i snart 20 år och bidragit till flera av studierna som tas upp i översiktsartikeln.

– När jag började forska hade det gjorts få studier inom området. Sedan dess har det skett en stor kunskapsutveckling och nu vet vi att vi kan påverka vår arvsmassa och risk för att få typ 2-diabetes genom vår livsstil. Din livsstil kan göra dig sjuk precis som du kan minska risken för att bli sjuk genom att äta nyttigt och träna regelbundet, säger Charlotte Ling, som leder en forskargrupp vid Lunds universitets diabetescentrum.

Livsstilsfaktorer kan påverka

Generna ärver vi och de ändras sällan. Däremot kan livsstilsfaktorer som övervikt, onyttig mat och stillasittande, liksom åldrande, ge upphov till omfattande epigenetiska förändringar hos friska individer. Allt mer forskning talar för att dessa faktorer bidrar till utvecklingen av typ 2-diabetes.
 
DNA-metylering är ett exempel på en epigenetisk förändring och innebär att kemiska föreningar sätter sig på generna och påverkar deras funktion. Flera studier har identifierat förändrad DNA-metylering i bukspottskörteln, fettvävnaden, skelettmuskulaturen och levern hos individer med typ 2-diabetes. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer bli ett viktigt verktyg för att ge individanpassad behandling av sjukdomen.  

– Förhoppningsvis kommer forskningen att leda till utvecklingen av en epigenetisk biomarkör som kan förutsäga vem som kommer att få typ 2-diabetes. Vi konstaterar också att det krävs mer forskning för att nå dit, säger Charlotte Ling.

Kliniska biomarkörer

Läkemedlet metformin har använts för behandling av typ 2-diabetes under flera decennier. Metformin sänker blodsockret hos många patienter, men det är inte alla som svarar på behandlingen och de riskerar därför att få förhöjda blodsockernivåer. En del patienter får biverkningar av läkemedlet. 

Charlotte Lings forskargrupp har upptäckt epigenetiska biomarkörer som kan förutspå vilka patienter som får nytta av läkemedlet och vilka patienter som med hög sannolikhet kommer att få biverkningar.

– Inom sjukvården finns en växande insikt om att diabetespatienter behöver individanpassad behandling. Vi hoppas kunna utveckla biomarkörer som kan användas i kliniken för att förutsäga hur patienter kommer att svara på metformin och andra läkemedel vid typ 2-diabetes, säger Charlotte Ling.

Komplikationer vid typ 2-diabetes

Epigenetiken kan också användas för att utveckla markörer som kan förutsäga vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes i ett tidigt skede, vilket skulle ge sjukvården möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder. I Charlotte Lings forskargrupp pågår ett arbete med att utveckla biomarkörer som kan förutspå komplikationer som stroke, hjärtinfarkt och njursjukdom hos diabetespatienter. Charlotte Ling framhåller betydelsen av att epigenetiken samverkar med genetiken.

– Vi behöver arbeta tillsammans med genetikerna för att identifiera kliniskt användbara biomarkörer. Det är viktigt att vi är ödmjuka och söker efter en kombination av de bästa biomarkörerna, säger Charlotte Ling.

Artikeln i Nature Reviews Endocrinology

Titel: Epigenetics of type 2 diabetes mellitus and weight change – a tool for precision medicine? 

Artikeln sammanfattar forskningsfältet epigenetik och typ 2-diabetes och belyser några av de viktigaste framstegen.

De viktigaste slutsatserna i översiktsartikeln:

  • Typ 2-diabetes är en vanlig metabol sjukdom som beror på insulinresistens i fettvävnaden, skelettmuskulaturen och levern, samt försämrad insulinsekretion från bukspottskörteln.
  • Många olika faktorer påverkar risken för sjukdom, bland annat genetik. Även livsstilsfaktorer är av vikt och det är här epigenetiken har betydelse. Träning, diet, övervikt och åldrande är faktorer som har betydelse för sjukdomsutvecklingen.
  • Epigenetiska förändringar, som DNA-metylering, har identifierats i vävnader hos patienter med typ 2-diabetes och kan kopplas till miljöfaktorer som kan öka risken för sjukdom.
  • Studier på människa har visat att vår epigenetik förmedlar effekter av genetisk variation och miljömässig exponering på cellfunktioner som kan kopplas till typ 2-diabetes och fetma.
  • Epigenetiska förändringar påverkas också slumpmässigt av miljöfaktorer och kan vara ärftliga. Epigenetiken är grunden till att cellerna i våra olika vävnader har olika egenskaper trots att de innehåller likadan gensekvens.
  • Epigenetiska markörer kan användas för att förutspå typ 2-diabetes, risken för diabetiska komplikationer och hur patienten kommer att svara på olika läkemedel.

Länk till artikeln i Nature Reviews Endocrinology

 

Artikelns författare

De tre forskarna som har skrivit artikeln är verksamma vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) och det strategiska forskningsområdet EXODIAB – Excellence of diabetes research in Sweden.

Charlotte Ling, professor och forskargruppschef inom diabetes och epigenetik, Lunds universitet
Karl Bacos, docent och forskare inom diabetes och epigenetik, Lunds universitet
Tina Rönn, forskare inom diabetes och epigenetik, Lunds universitet
 

Foto på forskare.

Kontakt

Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet.
+46 706 14 51 46
charlotte [dot] ling [at] med [dot] lu [dot] se

Charlotte Lings profil i Lunds universitets forskningsportal

 

Fakta: Epigenetik och DNA-metylering

Epigenetiska förändringar uppstår till exempel på grund av miljö- och livsstilsfaktorer och påverkar genernas funktion. I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. DNA-metylering, som är en del av epigenetiken, innebär att kemiska föreningar, så kallade metylgrupper, sätter sig på generna vilket påverkar deras funktion.

När de första studierna inom epigenetik och typ 2-diabetes gjordes för mer än tio år sedan analyserades DNA-metyleringar på enstaka gener, utvalda för att de var associerade med sjukdomen. Med senare teknik blev det möjligt att analysera arvsmassans samtliga gener i dess minsta beståndsdelar där metyleringarna sitter. Idag går det att studera hela epigenomet med en teknik som heter ”hel-genom-bisulfit-sekvensering” (WGBS). 
 

Finansiering

Artikeln har fått stöd av Vetenskapsrådet (EXODIAB: Excellence of diabetes research in Sweden), Stiftelsen för strategisk forskning (LUDC-IRC), Diabetes Foundation, the European Foundation for the Study of Diabetes (EFSD), the European Research Council (Paintbox), Region Skåne (ALF), the Novo Nordisk foundation, Albert Påhlssons stiftelse, EFSD/Novo Nordisk Foundation Precision Diabetes Medicine Award Programme och Crafoordska stiftelsen.