- Läkemedlet rosiglitazon används i regel som komplement till andra diabetestabletter först när de inte längre räcker till för att kontrollera blodsockret men medlet borde användas mycket tidigare, konstaterar docent Albert Salehi och fortsätter.
- Då skulle den skadliga stressen på patienternas betaceller minska och de skulle behålla sin kapacitet att producera insulin en längre tid.
Utmattade betaceller dör
Betacellsstress är ett välkänt begrepp inom diabetesforskningen. Det innebär att cellerna arbetar för högtryck för att kompensera de höga blodsockerhalterna. Det fungerar en tid men på sikt tar cellen skada av stressen och dör.
Det är det vanliga förloppet vid typ 2 diabetes och det är därför sjukdomen med tiden ofta blir svårare att kontrollera.
- Flera av de diabetestabletter man börjar med vid nyupptäckt diabetes bidrar till den här stressen då de stimulerar cellerna att arbeta hårdare, säger Albert Salehi.
Också fett stimulerar betacellen
Betacellerna läser kontinuerligt av sockerhalten i blodet och när den stiger reagerar de med att frisätta insulin för att återställa balansen. Men även fetthalten i blodet stimulerar betacellerna att frisätta insulin och det är här som den upptäckta receptorn, GPR40, en mottagare för fettmolekyler på betacellens yta, gett nya viktiga insikter i hur kroppens blodsockerhalt regleras.
– Tidigare trodde man att fettet måste tränga in i betacellen och metaboliseras för att insulin ska frisättas men så är det inte. Processen sker på cellens yta, då fettmolekyler sätter sig på fettreceptorn (GPR40) tar det bara några minuter innan insulin frisätts, förklarar Albert Salehi.
Ett sätt att minska stressen
Betacellsstress orsakas alltså av både höga blodsockerhalter och höga blodfettshalter. Två rubbningar vilka båda är mycket vanliga vid typ 2 diabetes.
Ett sätt att minska stressen vore att blockera GRP40-receptorn och det gör diabetesmedlet rosiglitazon (till exempel preparaten Avandia och Avandamet).
- Det har tidigare inte varit känt att medlen fungerar på det här sättet och vår upptäckt kommer att sätta GRP40-receptorn i fokus för forskning vilket öppnar vägen för nya preparat med färre biverkningar än dagens rosiglitazon, menar Albert Salehi.
Rädda betaceller med tidigare behandling
En viktig konsekvens av upptäckten är att patienter med typ 2 diabetes och höga blodfettshalter skulle ha nytta av behandling med rosiglitazon tidigare i sjukdomsförloppet än vad som nu ofta är fallet.
- Ja, det skulle minska betacellsstressen och spara deras celler, konstaterar Albert Salehi.
Den vanligaste användningen av rosiglitazon idag är att ge medlet först när andra diabetestabletter inte längre är tillräckligt för att kontrollera blodsockret.
Betacellernas svar på höga sockerhalter i blodet påverkas inte av rosiglitazon.
Fria radikaler och kväveoxid förstör
Albert Salehi och hans forskargrupp har visat att en av mekanismerna bakom att de för hårt arbetande betacellerna förstörs är bildandet av skadliga mängder av kväveoxid och fria syreradikalerna.
I ett parallellt forskningsprojekt har gruppen visat att de nya diabetesmedel som imiterar eller ökar koncentrationen av tarmhormonet GLP-1 (till exempel preparaten Byetta och Januvia) vilka ökar insulinutsöndringen från betacellerna gör det genom att motverka bildningen de skadliga mängderna.
Text: Tord Ajanki
Artiklarna är publicerade i tidskriften PLOS ONE (Public Library of Science)