Det är finska forskare som i den så kallade FinnDiane-studien kartlagt sambandet genom att följa drygt 2 100 patienter med typ 1 diabetes över en period vilken i genomsnitt varade nästan sex år.
Forskarna hade dels utförliga uppgifter om deltagarnas medelvärden för blodsockerhalten, HbA1c (se länk nedan), under uppföljningstiden och vilka olika typer av komplikationer de drabbats av, exempelvis tidiga njurskador, som utvecklades till uttalad njursjukdom, och hjärt- kärlsjukdomar.
Kraftigt minskad risk
Det är ett många gånger bevisat faktum att en bra blodsockerkontroll kraftigt minskar risken för komplikationer. Så till exempel visade en känd stor undersökning (Diabetes Control and Complications Trail) att en sänkning av HbA1c med knappt två procent mer än halverar risken för njurskador och sänker risken för ögonskador med över 70 procent.
Även följdsjukdomar från hjärtat och blodkärlen (exempelvis hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp) minskar dramatiskt ju närmare normalvärdet blodsockret ligger.
Stora individuella skillnader
Trots detta är det stor skillnad på hur olika individer med likvärdiga blodsockerhalter drabbas. Detta beror på olika genetiska förutsättningar men det finns också resultat som tyder på att även blodsockrets stabilitet över tid har betydelse.
De drygt 2 100 patienterna hade i genomsnitt haft typ 1 diabetes i 22 år. Deras medelålder var 36 år. Under uppföljningen på nästan sex år utvecklade tio procent en allvarligare njurpåverkan och drygt åtta procent drabbades av hjärtinfarkt eller stroke.
Variationen i sig har betydelse
De patienter som hade de största variationerna i HbA1c-värden karaktäriserades av att de var yngre och att de hade insjuknat i diabetes tidigare i livet.
När forskarna räknade ut hur stora variationer i HbA1c en och samma person hade framträdde ett tydligt mönster – ju större variationer desto större risk för komplikationer även om de sammanlagda HbA1c-resultaten under uppföljningen inte var sämre än hos de som hade legat mer stabilt i blodsockret.
Kärlstress
Det finns ingen fullständig förklaring till resultatet men forskargruppen nämner som tänkbara orsaker till exempel oxidativ stress orsakad av enstaka höga blodsocker värden liksom att de kan skada blodkärlens väggar, något forskarna kallar ”kärlstress”.
Fotnot: Hba1c-provet bygger på att socker i blodet binder sig till de röda blodkropparna. Ju mer socker i blodet desto mer fastnar. Och eftersom en röd blodkropp lever ungefär sex till åtta veckor kan man genom att mäta hur mycket socker som fastnat på blodkropparna få ett mått på hur sockernivåerna varit under perioden.
Text: Tord Ajanki