För drygt tio år sedan identifierades för första gången ett tidigare okänt virus hos sorkar som hade fångats vid stränderna av älven Ljungan som går genom Härjedalen, Jämtland och Medelpad. Därför fick viruset namnet Ljungan-viruset. Senare har viruset även påträffats i andra områden.
Sorkdiabetes
Intressant blev viruset också utanför virusjägarnas krets när det stod klart att smittade sorkar insjuknade i 1 diabetes. De hade höga halter av antikroppar mot viruset och antikroppar som visar att de insulinproducerade betacellerna var satta under attack av immunsystemet.
Sorkarna hade samma sorters antikroppar som människor har när den autoimmuna process som kan leda till typ 1 diabetes har startat.
Misstänkta virus
Virusinfektioner har länge på olika sätt misstänkts ligga bakom den autoimmun process som kan leda till typ 1 diabetes.
Ett sådant är att den blivande mamman under graviditeten överför virus från egna mag- tarminfektioner till fostret (se länk nedan).
Ett annat är att molekyler hos virus, som ska bekämpas av kroppens immunsystem, har så stora likheter med molekyler i de insulinproducerande cellerna att immunförsvaret tar miste och även angriper insulincellerna.
Diabetestopp år 2000
En av bakgrunderna till att den nu publicerade svenska undersökningen utfördes var att ovanligt många barn drabbades av typ 1 diabetes år 2000 i Jämtland.
Det är sedan länge känt att antalet insjuknade i typ 1 diabetes varierar mellan olika år och mellan olika geografiska områden.
Detta pekar starkt att miljöfaktorer, till exempel virusinfektioner, kan vara inblandade i insjuknandet.
Stor variation i antal
Även antalet sorkar varierar kraftigt mellan olika år och områden, framför allt där vintern är hård för smågnagare. Frågan var om det fanns ett samband mellan typ 1 diabetes hos barn och sorkpopulationens storlek.
Samtliga 63 barn och ungdomar under 19 år som insjuknade i typ 1 diabetes i Jämtland åren 2000 och 2006 deltog i den nu publicerade undersökningen.
Dubbelt så många friska barn i matchande åldrar och från samma geografiska områden deltog också i undersökningen som kontroller.
Två år senare
Det visade sig att många av de jämtska barnen, både de som drabbades av diabetes och kontrollerna, hade antikroppar mot Ljunganvirus vilket är ett bevis för att de är eller har varit smittade. Det visade sig också att antikropparna var vanligare bland de barn som insjuknade före nio års ålder.
Forskarna fann också ett samband mellan antalet sorkar barn som insjuknade men att samband hade en förskjutning på två år. Fler barn insjuknade två år efter ett år med många sorkar.
Påskyndar insjuknandet
”Trots att direkta bevis saknas pekar våra resultat på ett samband med insjuknande bland de yngre patienterna och tidigare smitta av Ljunganvirus.” skriver forskarna och tillägger.
”Viruset är ju inte unikt för barn som insjuknat och därför kan man spekulera i om det inte istället påverkar åldern för insjuknandet hos barn som redan har utvecklat antikroppar mot betacellerna.”
Text: Tord Ajanki