Alltmer forskning ger stöd för att tarmflorans sammansättning har betydelse för hälsa och sjukdom. Nu visar ny forskning att genvarianter i elva områden av människans arvsmassa påverkar vilka bakterier som finns i tarmen och vilka funktioner de har där. Hittills har bara två av dessa elva områden varit kända. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Genetics, har letts av Tove Fall vid Uppsala universitet. Marju Orho-Melander, som leder en forskargrupp inom genetisk epidemiologi vid Lunds universitet, är en av medförfattarna till artikeln.
– Här har vi lyckats identifiera flera nya genetiska regioner som har betydelse för tarmfloran. Genom att studera genernas betydelse för tarmfloran får vi ny kunskap om biologiska mekanismer som reglerar tarmfloran och hur risken för att utveckla olika sjukdomar påverkas. Det innebär ett stort och avgörande steg framåt för forskningsfältet, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi vid Lunds universitets diabetescentrum.
Kartläggning på individnivå
Forskarna har analyserat genetiska data och tarmbakterier från över 16 000 individer från Sverige och noga kartlagt vilka bakterier som varje individ har i tarmarna. Marju Orho-Melanders forskargrupp vid Lunds universitet har ansvarat för insamlingen och analysen av prover från omkring 6 000 deltagare inom befolkningsstudien SCAPIS i Malmö och Malmö Offspring Study (MOS).
– Det är viktigt att undersöka vilka bakterier varje individ har eftersom det finns en extrem variation. Det finns individer som har 20 bakteriearter medan andra individer har 1000 bakteriearter i tarmfloran. Generellt sett är det bra att ha så många arter i tarmfloran som möjligt. Tidigare forskning har till exempel visat att flera olika sjukdomar kan kopplas till färre antal bakteriearter i tarmfloran och att många vanliga läkemedel kan minska artrikedomen, säger Marju Orho-Melander.
I den här studien har forskarna bland annat lyckats identifiera en genvariant som kan kopplas till tarmflorans artrikedom. Fynden från de svenska kohorterna har bekräftats i HUNT-studien i Norge.
Risken för att utveckla sjukdomar
Forskarna har även upptäckt tydliga samband mellan några av genvarianterna och flera sjukdomar. Vissa av genvarianterna var kopplade till risken för celiaki, hemorrojder och hjärt-kärlsjukdomar. Denna del av studien inkluderade 12 652 individer från HUNT-studien i Norge och leddes av forskare vid Göteborgs universitet och Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet. Fynden från denna studie har replikerats i svenska befolkningsstudier. Marju Orho-Melander är en av medförfattarna till artikeln, som även den är publicerad i Nature Genetics.
– Gör vi större studier med fler deltagare kan vi hitta ytterligare genetiska regioner som har betydelse för tarmfloran och lära oss mer om mekanismer som kopplar tarmfloran till olika sjukdomar, som exempelvis diabetes. I just den här studien fann vi ingen koppling mellan de genvarianter vi studerade och risken för diabetes, säger Marju Orho-Melander.
Marju Orho-Melander och Tove Fall samarbetar kring flera studier som utforskar tarmflorans betydelse för hälsan. Tove Fall vid Uppsala universitet hoppas att kunskapen om tarmens mikrobiom, tarmfloran, kan få betydelse för hur vi förebygger och behandlar sjukdomar.
– Eftersom mycket i vår hälsa är kopplat till tarmfloran vill vi förstås att vår forskning kan bidra till bättre sätt att förebygga och behandla sjukdomar genom att ta hänsyn till samspelet mellan gener, tarmbiologi och mikrobiom, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.
Länk till pressmeddelandet om artiklarna i Nature Genetics på Uppsala universitets webbplats
