Det är resultatet från forskning på Sahlgrenska akademin i Göteborg som avlivar myten om sambandet mellan föräldrarnas livsläng och den egna livslängden.
– Ja, det stämmer inte. Vår studie visar att de ärftliga faktorerna inte spelar roll. Istället är det livsstilen som påverkar mest, säger professor emeritus Lars Wilhelmsen, som refererar till undersökningen 1913 års män som ligger till grund för den nu publicerade studien i Journal of Internal Medicine.
Betydelse för överlevnaden
Den som inte rökte, drack måttliga mängder kaffe, hade god social standard vid 50 års ålder – mätt genom att undersöka boendekostnader – hade god arbetsförmåga vid 54 års ålder samt hade lågt kolesterolvärde vid 50 hade störst chans att få fira sin 90-årsdag.
– Detta är ny kunskap. Flera av faktorerna har tidigare visats vara friskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, men här visar vi för första gången att de är av betydelse för överlevnaden överhuvudtaget, säger Lars Wilhelmsen.
Vi ärver inte dödlighet
Han tycker att det är betydelsefullt att forskningen nu så tydligt åskådliggör att vi inte ”ärver” dödlighet i någon större utsträckning, utan att det är summan av våra egna vanor som påverkar mest.
– Studien visar tydligt att flera faktorer som är avgörande för hur gamla vi blir kan vi påverka själva. Det är inte bara positivt för individen, utan också för samhället eftersom det inte kräver några stora läkemedelskostnader, säger Lars Wilhelmsen.
Fakta om 1913 års män
1963 kallades en tredjedel av alla manliga femtioåriga göteborgare till en hälsoundersökning med fokus på hjärt-kärlhälsa. Vart tionde år har sedan studien fyllts på med nya femtioåringar, samtidigt som de som redan är med i studien undersöks på nytt.
Det gör att forskarna dels kan följa sjukdomsutvecklingen hos en bestämd åldersgrupp, dels att de nu till exempel kan jämföra hälsotillståndet hos femtioåringar 2003 med dem som var 50 år 1963.
Sedan 2003 ingår även kvinnor i studien. Ett flertal variabler har undersökts genom åren, som kroppsvikt, rökvanor, kolesterolvärden, motionsvanor, blodtryck och så vidare.Männen födda 1913 undersöktes när de var 50, 54, 60, 67, 75 och 80. Av de 855 män som ingick i studien från början överlevde 111, 13 procent, till 90 års ålder.
Rökning och kolesterol
Undersökningen har under årens lopp genererat en mängd forskningsartiklar och doktorsavhandlingar.
Ett intressant forskningsresultat från 2008 var när forskarna kunde visa att minskningen av antalet rökare i kombination med lägre kolesterolnivåer och lägre blodtryck mellan 1963 och 2003 kunde förklara den markanta nedgång av hjärtinfarkter som skett under dessa 40 år.
Källa: Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin i Göteborg