Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Biomarkör kan förutse typ 2-diabetes flera år innan diagnos

En av forskarna bakom studien i labbet. Foto.
Yang De Marinis har lett arbetet med studien som publicerats i Nature Communications. Foto: Johan Bävman

Typ 2-diabetes är en komplex sjukdom som kan leda till allvarliga hälsoproblem. Därför är det viktigt att förutse vem som är i riskzonen att utveckla sjukdomen. En stor tvärvetenskaplig studie som har letts av Lunds universitet har identifierat en biomarkör i blodet som kan förutse typ 2-diabetes flera år innan diagnos kan ställas.

Diabetes är ett växande folkhälsoproblem, som kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och njursvikt. En internationell studie som har letts av Lunds universitet visar nu att follistatin kan användas som en biomarkör för att förutse typ 2-diabetes. Follistatin är ett protein med koppling till ämnesomsättningen.

– Vi har upptäckt att follistatin kan användas som en biomarkör för att förutse risken att få typ 2-diabetes hos personer som ännu inte utvecklat sjukdomen, säger Yang De Marinis, docent med inriktning på genetik och diabetiska komplikationer vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), som har lett den internationella studien. 

Tvärvetenskapligt samarbete

Den tvärvetenskapliga studien, som publiceras i Nature Communications, är ett samarbete mellan flera forskningsinstitut, sjukhus och läkemedelsföretag i Europa, USA och Kina. Forskningen är baserad på fyra befolkningsstudier med omkring 6500 individer från olika delar av Europa. Sambandet mellan cirkulerande follistatin och en risk för att utveckla typ 2-diabetes visade sig i den svenska befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Av 4195 deltagare var det 577 som utvecklade typ 2-diabetes under en uppföljningstid på 19 år. 

– Deltagare som verkade friska och som senare utvecklade typ 2-diabetes hade högre nivåer av follistatin i början av studien jämfört med de individer som inte fick sjukdomen. Förutsägelsen påverkas inte av andra faktorer, som ålder, BMI, kost, rökning och fysisk aktivitet, säger Yang De Marinis.

Sambandet återfanns i en finsk befolkningsstudie med 1079 individer som följdes under fyra års tid. 

Ökad insulinresistens

Studien ger även ökad förståelse för hur follistatin påverkar kroppens fettsyror och insulinresistens hos personer med risk för att utveckla typ 2-diabetes. Undersökningar med magnetkamera visade att individer med högre nivåer av follistatin också hade en högre grad av insulinresistens i fettvävnaden, högre nivåer av fett i levern samt mer fettsyra i blodet. Forskarlagets experiment i provrör med mänskliga stamceller som hade omvandlats till fettceller visade att de celler som exponerades för höga nivåer av follistatin också utsöndrade mer fettsyror.

– Fyndet pekar på att förhöjda nivåer av follistatin leder till fettansamling i levern och insulinresistens. Det kan förklara varför höga nivåer av follistatin ökar risken för typ 2-diabetes, säger Yang De Marinis. 

Kartläggning av gener

Forskarnas kartläggning av gener hos individerna i två olika befolkningsstudier kastar även nytt ljus över genetiska faktorer bakom höga nivåer av follistatin. Kartläggningen, som gjordes med GWAS (genomtäckande associationsstudie), visade att en specifik gen (GCKR, glukokinasreglerande protein) hade en särskilt stark koppling till höga nivåer av follistatin. Resultatet tyder på att genen reglerar follistatin. 

– Vår studie visar att follistain är en ny biomarkör som kan förutse risken för typ 2-diabetes flera år innan en diagnos kan ställas. Vi beskriver också mekanismer som ger nya ledtrådar kring hur förhöjda nivåer av follistatin bidrar till utvecklingen av typ 2-diabetes. I framtiden hoppas jag att vår biomarkör kan användas för att sätta in förebyggande åtgärder, säger Yang De Marinis.
 

Studien i Nature Communications

“Elevated circulating follistatin associates with an increased risk of type 2 diabetes” 
Länk till den vetenskapliga studien i Nature Communications
Huvudförfattare: Yang De Marinis
 

Deklaration av bindningar

En patentansökan för att använda follistatin som en markör för att förutsäga typ 2-diabetes har skickats in. Yang De Marinis är vd för Lundoch Diagnostics Ltd, företaget bakom ansökan.

Finansiering

Forskningen har möjliggjorts med medel från Vetenskapsrådet, Exodiab, Stiftelsen för strategisk forskning, European foundation for the study of diabetes, Hjelt foundation, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordisk fonden och Diabetes wellness Sverige. 
 
Studien har också fått stöd av the Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking enligt bidragsavtal 115974 (BEAT-DKD) och 115881 (RHAPSODY), som får stöd av Europeiska unionens forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 och European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations samt JDRF.
 

Kontakt

Yang De Marinis
Docent vid enheten för genomik, diabetes och endokrinologi
+46 760 38 48 68
yang [dot] de_marinis [at] med [dot] lu [dot] se
 

Typ 2-diabetes

Omkring 537 miljoner människor i världen beräknas ha diabetes (20-79 år, 2021). Antalet väntas växa till 784 miljoner år 2045. Omkring 90 procent har diabetes typ 2.

Sjukdomen kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär att kroppen inte kan ta hand om blodsockret lika effektivt som tidigare. Det beror framför allt på att cellerna har blivit mindre känsliga för insulin. Insulinresistensen gör att blodsockervärdet stiger och det tar längre tid för värdet att sjunka. 

Källa: Diabetesatlas
 

Korta fakta om studien

Ämne: Endokrinologi
Forskningsområde: Grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning
Studiedesign: Forskarinitierad studie, orsak-verkan-samband, statistiska samband
Experiementell undersökning: In vitro, in vivo
Observationsstudie: Longitudinell, kohortstudie
Antal grupper i studien: Fyra befolkningsgrupper (MDC-CC, n=4239; IMI-DIRECT-METSIM, n=1079; TDFS, n=210; SUMMIT-VIP, n=885)