Resultaten av undersökningen publicerades i tidskriften Science nyligen är i linje med tidigare vid djurförsök. De tidigaste utfördes på råttor redan på 1930-talet. Men det gäller även andra djur, exempelvis flugor, spindlar och olika gnagare. Och nu även för rhesusapor vilka på många sätt är biologiskt lika oss. Ett Exempel är att de är allätare.
Åldersrelaterade sjukdomar
Den nu publicerade undersökningen startade 1989 med 30 rhesusapor. Idag ingår 76 stycken i studien. Forskarna lät alla apor att äta fritt tills de nådde vuxen ålder. Sedan reducerades maten för hälften av dem.
Vid regelbundna hälsokontroller kunde forskarna konstatera att det var just de åldersrelaterade sjukdomarna, cancer, hjärt- kärlsjukdomar, förlust av nervceller och typ 2 diabetes som kraftigast påverkades av hur stor kalorikonsumtionen var.
Inte ett enda fall av diabetes
Cancer och hjärtkärlsjukdom var mindre än hälften så vanligt jämfört med hos de apor som åt så mycket de ville. Fler väl fungerande nervceller visade sig i att de med kaloribegränsning aporna hade ett bättre arbetsminne och bättre förmåga att lösa problem.
Typ 2 diabetes eller försämrad sockeromsättning uppträdde tidigt i livet hos flera av de apor som hade fri tillgång till föda.
- Hittills har vi inte haft ett enda fall av diabetes bland apor med kalorirestriktion, konstaterar Richard Weindruch, professor och ledare för det amerikanska National Institute on Aging i en intervju i Medical News Today.
Inte en livsstilsrekommendation
Rhesusapor i fångenskap lever normalt i ungefär 27 år. Den äldsta i den pågående studien är 29 år.
Under perioden har hälften av aporna som åt fritt dött. Som jämförelse har 80 procent av aporna med kalorirestriktion överlevt. Båda grupperna fick samma föda, enda skillnaden var mängden. Forskarna utgick från hur mycket varje enskild apa åt när de hade nått vuxen ålder. Därefter reducerades kalorierna med 30 procent hos vissa av dem.
Vad har då forskarna för syfte med den långvariga och mycket dyra undersökiningen.
- Vårt syfte är att studera bakomliggande orsaker till åldersrelaterade sjukdomar. Vi tror att det kan leda till läkemedel eller andra behandlingar som bromsar utvecklingen. Det här är en forskningsstudie, inte en rekommendation om hur folk ska leva, säger Rozalyn Anderson, en annan av forskarna i studien.
Text: Tord Ajanki
Länk till undersökningen i tidskriften Nature Communications