För högt långtidsblodsocker (HbA1c) ökar risken för allvarliga och ibland livshotande komplikationer - hjärtinfarkt, stroke och dialyskrävande njursjukdom. Detta är några av resultaten som läkemedelsföretaget Sanofi presenterar i Diabetesrapporten 2011.
Ökad risk för komplikationer
I Sverige lider omkring 365 000 personer av diabetes och ungefär 90 procent av dem har typ 2-diabetes. HbA1c är ett mått på patientens blodsockernivå de senaste sex till åtta veckorna. Kopplingen mellan HbA1c-värdet och risken för allvarliga komplikationer är stark.
Stora brister
För att minska graden av komplikationer har Socialstyrelsen tagit fram riktvärden för behandlingsmål, men Diabetesrapporten 2011 visar att det finns stora brister i måluppfyllelsen.
Endast hälften av patienterna, 49,2 procent, som behandlas i svensk primärvård nådde behandlingsmålet för HbA1c (52 mmol/mol) år 2010.
Regionala skillnader
Graden av måluppfyllelse för HbA1c varierar stort mellan landstingen, och även inom regionerna finns det ibland stora skillnader mellan de olika vårdcentralerna.
Data från Nationella Diabetesregistret visar att andelen personer som når målvärdet har sjunkit med fem procent sedan 2007.
Värmland är bäst
Landstinget i Värmland är det landsting som hade bäst måluppfyllelse under 2010. Där nådde 54 procent av patienterna med typ 2-diabetes inom primärvården målet.
I botten finns landstingen i Norrbotten och Västernorrland där endast 43,5 procent nådde målet.
Det är bara fem landsting som har uppnått bättre målvärde under 2010 jämfört med året innan. Störst positiv ökning skedde i Kalmar, där 48,3 procent nådde målvärdet 2010 jämfört med 46,2 procent föregående år.
Flest diabetiker i primärvården
Nationella Diabetesregistret innehåller data och jämförelser mellan diabetesvården på samtliga medicinkliniker vid svenska sjukhus. Det finns däremot inga jämförelser mellan primärvårdsmottagningarna, trots att det är där merparten av patienterna behandlas.
Ingen redovisning för enskilda vårdcentraler
I Diabetesrapporten står det bland annat att en öppen redovisning för varje enskild vårdenhet skulle underlätta för patienterna då de ska välja vilken vårdcentral de vill vända sig till.
Det skulle också vara ett incitament för primärvården att aktivt sträva efter så god måluppfyllnad som möjligt, vilket vore ett stort steg mot en förbättrad diabetesvård.
Så bra klarade landstingens primärvårdsmottagningar att nå behandlingsmålet för långtidsblodsocker (HbA1c 52 under mmol/mol) för typ 2-diabetiker under 2010.
Bättre än riket
- Värmland 54,0 procent
- Västra Götaland 52,6 procent
- Sörmland 51,8 procent
- Jönköping 51,6 procent
- Skåne 51,6 procent
Sämre än riket
- Blekinge 49,0 procent
- Gävleborg 48,9 procent
- Halland 48,9 procent
- Stockholm 48,9 procent
- Jämtland 48,7 procent
- Kalmar 48,3 procent
- Gotland 47,7 procent
- Östergötland 47,5 procent
- Västmanland 47,4 procent
- Kronoberg 47,3 procent
- Uppsala 46,8 procent
- Dalarna 46,4 procent
- Västerbotten 44,5 procent
- Örebro 43,6 procent
- Norrbotten 43,5 procent
- Västernorrland 43,5 procent
Om Diabetesrapporten 2011
Diabetesrapporten produceras av läkemedelsföretaget Sanofi. Syftet med rapporten är att den ska fungera som underlag för en fortsatt dialog mellan vårdens aktörer om hur fler patienter med typ 2-diabetes ska kunna nå sina målvärden och därmed få ett bättre och friskare liv.
I Diabetesrapporten 2011 finns information om typ 2-diabetes, vad som orsakar sjukdomen och hur den kan behandlas. Rapporten innehåller den senaste statistiken från Nationella Diabetesregistret och SKLs rapport Öppna jämförelser, sammanställd på ett lättöverskådligt sätt.
Här finns kommentarer från läkare och beslutsfattare inom landstinget rörande den svenska diabetesvården samt patientberättelse om hur det är att leva med diabetes.
Källa: Pressmeddelande från läkemedelsföretaget Sanofi