Vid typ 2-diabetes fortsätter bukspottkörteln oftast tillverka insulin under en lång period, men kroppens respons på detta insulin är nedsatt. Det leder till att cellerna inte tar upp socker som de borde vilket leder till att sockret samlas i blodet och blodsockernivåerna stiger. Detta fenomen kallas för insulinresistens och det drabbar bland annat levern, fett och muskel. Trots att det just är muskulaturen som tar upp det mesta av sockret och att det forskats mycket om vilken roll just musklerna har vid insulinresistens finns det många kunskapsluckor och ännu inga läkemedel som kan hjälpa mot insulinresistensen i muskulaturen. I sin avhandling undersöker Ola Ekström vilken roll musklerna har för insulinresistensen.
– Jag har sedan unga år varit fascinerad av vad som händer i kroppen när man tränar och hur man kan påverka resultatet av träning. Under min tid på läkarprogrammet fattade jag intresse för metabola sjukdomar, dess komplikationer och hur kombinationen med träningslära kan öppna nya outforskade vägar för behandling, säger Ola Ekström, doktor vid enheten för translationell muskelforskning vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC)
Möjliga markörer
I en av studierna som ingår i projektet fokuserade forskarna på proteinet Tenascin C (TNC), som är ett mycket viktigt protein som förekommer i kroppen utanför cellerna. Studien visade att efter kort intensiv cykelträning ökade mängden TNC i blodet, särskilt vid maximal ansträngning. Det tyder på att TNC spelar en viktig roll för musklernas återhämtning och kompensation efter träning.
Forskarlaget har även introducerat en ny RNA-sekvenseringsmetod för att uppskatta fördelningen av muskelfibertyper. Deras metod förenklar mätningen av muskelfibertyper och innebär att det nu går bättre att studera relationen till hälsa och hur personer med typ 2-diabetes och andra svarar på träning.
Ola Ekström har också studerat insulinresistens och dess kopplingar till skelettmuskulaturen. Genom att relatera genuttryck i skelettmuskulaturen hos män utan diabetes till mått på insulinkänslighet gick det att identifiera möjliga markörer som kan påverka insulinresponsen vid träning. Det stärkte forskarnas övertygelse om att muskelhälsa är en viktig komponent inom metabola sjukdomar.
Förebyggande strategier
Som en del av projektet analyserade Ola Ekström hur styrka och kondition i ung ålder kan påverka diabetesutvecklingen. Analyserna av omfattande hälsoinformation visade att styrka och konditionsnivåer i tidig ålder kan spela en roll för hur diabetessjukdom utvecklar sig senare i livet.
Ola Hansson, som har handlett doktorandprojektet, menar att forskningen kan leda till behandlingar som kan förebygga typ 2-diabetes.
– Den här forskningen utgör inte bara ett viktigt steg mot att förstå muskelns centrala roll i diabetesutvecklingen, utan ger också insikter om tidiga livsfaktorer som kan bidra till diabetes. Den nya metodiken för att mäta muskelfibertyper ger oss också möjlighet att bättre förstå hur muskulaturens sammansättning påverkar funktion och hälsa. Genom att fylla kunskapsluckorna öppnas dörren för framtida förebyggande strategier och behandlingar, vilket har potentialen att förbättra livskvaliteten för personer med typ 2-diabetes världen över, säger Ola Hansson, docent i funktionell genomik vid Lunds universitet.
